Hur siffrorna än vrids och vänds så slutar det varje gång med att Sineva Ribeiro säger "oj, det är väldigt mycket folk." Antalet övertidstimmar som Vårdförbundets fyra medlemsgrupper (alla anställda, inte bara medlemmar) stod för förra året motsvarar över 1 700 helårsarbetare. Kostnaden för extraarbetet hade räckt till att anställda 2 029 personer med genomsnittliga landstingslöner.

Risk för felbehandlingar

Vårdförbundets ordförande tittar på uträkningarna, suckar ljudligt, och säger sen:

– Det här gör mig väldigt orolig. Till att börja med utgör det en risk för patienternas säkerhet, vi blir trötta och gör fel eller ger ett dåligt bemötande. För det andra så kommer våra medlemmar fortsätta söka sig till andra arbetsplatser. Det är ett stort problem att inte veta om man kommer hem efter jobbet eller kan hämta på dagis. Men allt färre kommer att acceptera den tillvaron, det är min övertygelse, säger Sineva Ribeiro.

Startar en ond spiral

Hon anser att den ovanliga form av övertidsarbete som bygger på katastrofer, likt attacken på Drottninggatan, inte är något att prata om. Då ställer personalen tveklöst upp, och ska så göra. Men den statistik som Vårdfokus tagit fram handlar om något helt annat.

– Det är planerad övertid. Arbetsgivarna vet att det finns tomma pass men låter befintlig personal täcka upp. Det leder in i en ond spiral, vi ser nu att sjuktalen går upp och de som är kvar får ännu mer att göra. Den verklighet våra medlemmar befinner sig i är under all kritik, det är under allt vad personalvård kan kallas.

Schemaläggningen en rot till det onda

Sineva Ribeiro säger att om arbetsgivarna hittar en lösning på övertiden så löser sig samtidigt delar av svårigheten med kompetensförsörjning, de är sammankopplade. Ett grundläggande problem enligt Sineva Ribeiro är vårdens tvättstugescheman, där personalen hittar lösningarna.

– Vi ska inte ställa upp på sådant, det är arbetsgivarens ansvar att det finns tillräckligt med personal och kompetens på jobbet. Vi ska jobba våra timmar och sen gå hem. I värsta fall får de beordra oss att jobba, men då kan vi argumentera om problemet utifrån det perspektivet.

Måste få rätt att tvista igen

Övertiden är en viktig fråga, som Sineva Ribeiro anser att Vårdförbundet måste driva ännu hårdare. Inte minst för att medlemmarna ska orka vara kvar inom vården ett helt yrkesliv, med en så hög tjänstegrad som är önskvärt och möjligt.

Ett stort bakslag det senaste året är utslaget i Arbetsdomstolen som gör att Vårdförbundet inte kan använda det centrala avtalet Allmänna bestämmelser, AB, för att begära skadestånd vid otillåtet höga uttag av övertid. Under våren sa Sveriges kommuner och landsting, SKL, nej till förbundets yrkanden om förändringar i AB, som bland annat handlade om en förnyad möjlighet att tvista om övertid.

– Det är en märklig situation för oss, det gör att kollektivavtalet tappar lite av sitt värde. Vid nästa förhandling lägger vi fram våra krav igen, vi nöjer oss inte med det här. Sen var det väl inte meningen att övertidsarbete skulle användas mer bara för att det kom en AD-dom om saken. Det är helt enkelt arbetsgivarna som inte tar sitt ansvar, säger Sineva Ribeiro.