Barnakuten på Nya Karolinska inte anpassad för barn
Nu medger chefen för Karolinska universitetssjukhuset att barnakutens lokaler på Nya Karolinska var felplanerade från början och att det hade varit bättre om personalen hade fått vara med i planeringen.
Uppstarten av Nya Karolinskas barnakutmottagning kantades av stora problem. Förutom en mängd tekniska fadäser visar det sig nu att hela mottagningen var planerad för en annan typ av patienter än de som tas emot där i dag.
I samband med den första flytten till Nya Karolinska fick Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, information från flera olika håll att något var fel med den nya barnakutmottagningen på sjukhuset. Det fanns uppenbara risker för patientsäkerheten.
- Larm utlöses inte.
- Ringsignaler från patientrum gick inte fram.
- Patienter skrevs plötsligt ut ur systemet.
- Telefonerna slutade att fungera.
- Dörrar till behandlingsrum åkte upp med den autaomatiska öppningsfunktionen.
- Hissarna fungerade dåligt.
Vid en oanmäld inspektion som Ivo gjorde i januari i år visade det sig också att lokalerna var dåligt anpassade för att ta hand om akut sjuka barn och deras anhöriga.
Stor personalomsättning
Som Vårdfokus tidigare berättat slutade många sjuksköterskor i samband med flytten. Ett av problemen som lyftes fram av Vårdförbundets förtroendevalda var att sjuksköterskorna inte hittade. De såg knappt varandra längre på de stora ytorna, och fick ha möten för att veta vilka som jobbade på arbetspassen.
I ett svar till Ivo förklarar nu sjukhusdirektören Melvin Samsom att akutmottagningen byggdes som en intensivvårdsakut där bara de allra sjukaste patienterna skulle tas emot. Lokalerna är inte utformade som en traditionell akutmottagning där man har ett stort flöde av patienter med mängder av olika symtom och besvär.
Att akutmottagningen fortfarande fungerar som vilken annan akutmottagning som helst förklarar han med att sjukhuset inte fått något uppdrag av politikerna att fungera som intensivvårdsakut, men att man på sikt ska minska på volymerna och snäva in det medicinska uppdraget.
Inte patientsäkert
Samtidigt konstaterar han att även om man skulle minska på intaget så är lokalerna inte anpassade för att arbeta resurssmart och patientsäkert. Majoriteten av akutmottagningarna i världen är utformade med ett centralt nav som ger personalen god överblick. På Nya Karolinska var akuten indelad i mindre moduler. Inom en modul gick det att ha överblick, men mellan dem varken såg eller hörde personalen sina kolleger.
Det har man försökt lösa genom att slå ihop vårdmoduler. Ett par undersökningsrum har också byggts om till arbetsstationer där två team kan sitta mitt emot varandra, även om det fortfarande är en korridor emellan.
Lokalerna är inte heller anpassade för barn och ungdomar i syfte att kunna avleda oro, rädsla och smärta.
Ännu har Nya Karolinska inget färdigställt kylrum för avlidna. Därför kan barnakuten inte erbjuda visningar för närstående till avlidna barn i det nybyggda visningsrummet. Visningsrummet anses också vara allt för ogästvänligt och kyligt, utan möjlighet till stöd för syskon.
Korridorgnället minskade
Efter att de fackliga organisationerna lyfte problemen med den svårjobbade miljön gjordes successivt olika justeringar i sättet att arbeta samtidigt som veckovisa arbetsplatsträffar infördes.
”Det minskade raskt ”korridorgnället””, skriver Melvin Samsom i sitt svar till Ivo.
Han förklarar också att den dåliga anpassningen av lokalerna för att möta akut sjuka barn till stor del hade kunnat åtgärdas om man hade låtit medarbetarna varit med tidigare i planeringen. Att inte låta dem vara med har enligt Melvin Samsom kostat mycket energi och resurser.
Ivo anser att de åtgärder som Nya Karolinska har vidtagit, och planerar, är tillräckliga och har därför avslutat ärendet.
Diarienummer hos Ivo: 8.5-2689/2017-13.