– På akuten har fokus alltid legat på det medicinska. Omvårdnaden har inte lyfts fram på samma sätt. Det vill vi försöka ändra på. Starten är det här trycksårsprojektet, säger Jenny Delin, projektledare och biträdande universitetssjuksköterska på akuten i Huddinge.

13 procent får trycksår

Enligt Sveriges kommuner och landstings nationella mätningar drabbas cirka 13 procent av alla patienter som vårdas på sjukhus av trycksår. Trots stora insatser nationellt, regionalt och lokalt har andelen patienter som drabbas varit densamma under de senaste åren. På akuten i Huddinge uppskattas var femte patient vara i riskzonen för att utveckla trycksår.

På en akutmottagning är tanken att de patienter som kommer in ska få akut vård och behandling för att sedan så snabbt som möjligt slussas vidare till en vårdavdelning. Men i takt med att allt fler vårdplatser stängts på grund av bristen på sjuksköterskor har andelen patienter som tvingas ligga kvar på akuten i väntan på en vårdplats ökat kraftigt på senare år.

Jenny Delin berättar att det framför allt är de äldre och multisjuka som får vänta längst. Ibland får de tillbringa upp till 24 timmar på en hård brits innan de får tillgång till en riktig säng.

Läs också: Inte patientsäkert för de som väntar på akuten

Kan uppstå på 30 minuter

För en riskpatient kan det räcka med 30 minuter på britsen för att ett trycksår ska utvecklas.

– Bara under den senaste helgen hade vi ett tiotal patienter som tvingades ligga kvar hos oss över natten, säger Jenny Delin.

Som specialistsjuksköterska och biträdande universitetssjuksköterska ägnar hon 50 procent av sin arbetstid åt att driva olika utvecklingsprojekt och förbättringsarbeten. På akuten i Huddinge finns fem sådana tjänster, där varje universitetssjuksköterska ansvarar för olika områden. Ett av Jenny Delins områden är "Den äldre patienten".

Läs också: Allt fler patienter vårdas på fel avdelningar

Tillsammans med personal från den så kallade Innovationsplatsen på sjukhuset har Jenny Delin planerat trycksårsprojektet i cirka ett år. I måndags gick startskottet.

Patienter i riskzonen

Det innebär att man numera identifierar alla riskpatienter redan när de anländer till akuten. De som har störst risk att utveckla trycksår är patienter som är äldre än 75 år och:

  • har minskat intag av näring eller vätska
  • har nedsatt rörlighet och har svårt att själva ändra läge
  • har ett påverkat allmäntillstånd

Den som uppfyller något av kriterierna, samt alla patienter med misstänkt höftfraktur, läggs på en speciell trycksårsmadrass direkt när de kommer till akuten. De får också en så kallad sakrumplatta lagd under korsbenet och hälförband.

Madrassen följer patienten

Därefter ser personalen till att de ändrar läge varannan timme. Samtidigt görs en markering i journalen som följer patienten från akuten till vårdavdelningen, för att personalen där ska vara extra vaksamma.

Madrassen är patientbunden, vilket innebär att den följer med patienten under hela vårdtiden på sjukhuset.

– Uppe på avdelningarna har det varit en otrolig respons från personalen. Alla är positiva. Vi har ju sett behovet på akuten, med äldre patienter som ligger på hårda britsar timma ut och timma in. Vi har haft svårt att hinna med att ge dem omvårdnad, men nu är tanken att vi ska bli bättre på det, säger Jenny Delin.

Läs också: Färre vårdskador – men inte överallt

Projektet ska pågå till mars 2018, eller till dess att 200 patienter fått trycksårsmadrass, för att sedan utvärderas. På de få dagar som gått sedan det startade har redan ett tjugotal patienter fått trycksårsförebyggande åtgärder.