Det finns fem nationella minoriteter i Sverige: tornedalingar, romer, judar, sverigefinnar samt urfolket samer.

I en ny rapport från Folkhälsomyndigheten beskrivs hälsosituationen för de olika grupperna och hur arbetet för en bättre hälsa ska utformas framöver. Flera undersökningar och samråd med de olika minoriteterna ligger till grund för förslagen.

Psykosocial ohälsa

I den romska gruppen är det vanligt med hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, högt blodtryck, dålig tandhälsa, psykisk ohälsa, depression och astma. Det finns en hög andel rökare och det är vanligare med drogmissbruk, osunda matvanor och hög alkoholkonsumtion hos romska män.

När det gäller samer finns en oro för den psykosociala ohälsan. För samerna själva är det viktigt att äga frågan och få utforma förslag till hur problemen ska lösas. Ett arbete med att ta fram ett hälso- och socialpolitiskt program har påbörjats av sametinget.

Läs också: Samerna saknar tillgänglig vård och kunnig personal

Även bland tornedalingarna är det viktigt att de själva får formulera frågeställningarna och problemen när det gäller hälsoläget. De ser ohälsan kopplad till att deras språk meänkieli håller på att försvinna.

Hjärt- och kärlsjukdomar

Sverigefinnar har större risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar. Både första och andra generationens invandrare från Finland löper hög risk att bli inlagda på sjukhus och behandlas för alkohol- och drogmissbruk. Risken för psykisk ohälsa är också större. Folkhälsomyndigheten konstaterar att det saknas nyare kunskap och framför allt studier på tredje och fjärde generationens sverigefinnar. En undersökning om hälsosituationen bland sverigefinnar pågår under hösten 2017.

När det gäller den judiska gruppen vill Folkhälsomyndigheten göra en enkät nästa år för att kartlägga hälsosituationen. Det man har sett i samråd med representanter för judarna är att det finns känslor av oro och rädsla inför att kränkningar, hot och våld ökar.

– Vi ser ett stort behov av forskning och utveckling för att öka kunskapsläget om hälsosituationen bland minoritetsgrupperna, säger Karin Junehag Källman, utredare och projektledare för uppdraget på Folkhälsomyndigheten.