Inom svensk sjukvvård görs allt mer undersökningar med avancerade avbildningstekniker - till exempel magnetisk resonanstomografi, MR, datortomografi, DT, och positronemissionstomografi, PET. Användandet av dessa undersökningar ökar ständigt, samtidigt som teknikutvecklingen går i rasande fart.

De undersökningar som i dag är högspecialiserade och avancerade kommer att vara rutin på sjukhusen inom en snar framtid. Men dagens grundutbildningar ger i många fall inte tillräckligt med kunskap för att personalen ska kunna tillgodogöra sig de nya metoderna.

Teoretisk fördjupning behövs

– Personalen behöver oftast utbildas på avdelningen under en ibland ganska lång period innan de är självgående. Och då lär man sig framförallt det praktiska kunnandet men saknar den teoretiska fördjupningen, säger Camilla Andersson, röntgensjuksköterska och ansvarig för masterprogrammet i avancerad medicinsk avbildning som startar vid Uppsala universitet till nästa höst.

Programmet kommer att vara sökbart för grundutbildade röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker. Målsättningen är att de ska få både en vetenskaplig och teoretisk kompetens inom MR, DT samt nuklearmedicin inklusive PET. Utbildningen är även forskningsförberedande, viket behövs med tanke på att det finns relativt få disputerade, särskilt bland röntgensjuksköterskor.

Utbildningen gillas av chefer

Planerna för utbildningen, som är två år lång och läses på helfart vid campus i Uppsala, skickades ut på remiss till ett antal verksamhetschefer inom bilddiagnostik i Uppsalaområdet. De var överlag väldigt positiva. Det behöver däremot inte betyda att de är villiga att finansiera personalens utbildning, det är något som varje enskild individ får diskutera med sin arbetsgivare. 

På sikt kan det bli aktuellt med förändringar av utbildningen som tillåter studier på halvfart och distans.

– Vi kommer att börja så här, hur det blir i framtiden hänger på studenternas situation. Det är i många fall goda pendlingsförhållanden till Uppsala vilket gör att vi har ett ganska stort upptagningsområde. Men om det finns ett stort söktryck bland personer i andra delar av landet kan vi behöva se över upplägget så att även de har möjlighet att gå utbildningen, säger Camilla Andersson.

Tar sikte på specialistexamen

Uppsala har även fått rättighet att examinera på magisternivå, för den som eventuell bara vill läsa ett år. Det kan vara en fördel med tanke på att regeringen just nu utreder om det ska införas en specialistutbildning för röntgensjuksköterskor.

Förhoppningen i Uppsala är att deras utbildning ska kunna tillgodoräknas som en specialistutbildning i framtiden, men där finns än så länge inga klara besked. Dessutom har de som huvudmål att så många som möjligt ska läsa hela det tvååriga masterprogrammet, som är upplagt på följande vis:

  • Första terminen. Kurserna skiljer sig åt beroende på om du är grundutbildad biomedicinsk analytiker eller röntgensjuksköterska. Men samtliga kommer att läsa en kurs i strålningsfysik och radiokemi (10 högskolepoäng, hp.)
  • Andra terminen. Kurser i DT (15 hp) och MR (15 hp). Dessa går parallellt på halvfart och är upplagda som fristående kurser, vilket innebär att de är öppna även för röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker som inte läser programmet.
  • Tredje terminen. Kurs i nuklearmedicin inklusive PET (15 hp) ges på på halvfart och är även sökbar som fristående kurs. Kurs i vetenskapligt förhållningssätt (15 hp).
  • Fjärde terminen. Examensarbete (30 hp). Tanken är att man ska kunna göra sitt examensarbete inom den kliniska verksamheten, på en akademisk enhet eller ett företag. Intresset hos studenterna styr.

Kunnig undervisningspersonal

För samtliga kurser kommer det att finnas kompetenta och välutbildade lärare. Camilla Andersson, som till våren lägger fram sin avhandling, får sällskap av ytterligare en disputerad röntgensjuksköterska. Därtill har ett antal disputerade läkare, sjukhusfysiker och radiokemister visat intresse för att hålla i delar av utbildningen.