Det har gått sex år sedan Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder kom. Där finns angivet hur vården ska arbeta med levnadsvanor som rökning, alkohol, matvanor och motion.

Men det är inte alltid lätt att få det att fungera i verkligheten. Det är svårt att prioritera det förebyggande arbetet, visar en avhandling av doktoranden Therese Kardakis vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

Politiska val, besparingar och andra interventioner påverkar primärvårdens beslut. Och i vardagen är det hög arbetsbelastning, läkarbrist, svaga ledningar och problem med att få alla att dra åt samma håll som lägger hinder i vägen, visar hennes studier.

Sjuksköterskor och läkare har ändå en positiv attityd till att arbeta med patienters levnadsvanor och kunskapen är generellt hög, även om det finns önskemål om mer utbildning i rådgivning om levnadsvanor och riskbruk av alkohol – och för läkarnas del också ett behov av mer kunskap om matvanor.

Avhandlingen Strengthening lifestyle interventions in primary health care: the challenge of change and implementation of guidelines in clinical practice läggs fram på fredag den 24 november.