Sedan två år tillbaka har patienter med självskadebeteende möjlighet att skriva in sig själva på två psykiatriska vårdavdelningar på St Görans sjukhus inom norra Stockholms psykiatri. En utvärdering visar att de är nöjda med personalens bemötande och vården som helhet.

Nu är Joachim Eckerström, specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård, som lett utvecklingen och införandet av vårdformen, en av fyra nominerade till Vårdförbundspriset.

Gap mellan vårdformer

Han visste från sitt arbete på ångestmottagningen och heldygnsvården att vården för de patienterna inte räckte till.

– Det fanns ett gap mellan öppenvården och heldygnsvården. För att få bli inlagd behövde patienterna gå till den psykiatriska akutmottagningen.

Med stöd från forskningsansvariga och sjukhusets klinikledning satte Joachim Eckerström igång med förändringen. Hösten 2015 kunde de första personerna med självskadebeteende börja skriva in sig själva, när de upplevde att ångesten blev för svår att klara hemma på egen hand.

Samtidigt kom en stor rapport om hur patienter med självskadebeteenden upplever vården. Det var tung läsning för dem som värnar om patienter med psykiatrisk diagnos. Patienterna som skadar sig själva upplever att vårdpersonalen är dömande, inte lyssnar eller låter dem vara med och planera sin egen vård.

Otillräcklig kunskap

Rapporten skrevs av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU. Den visade också att patienterna tyckte att vårdpersonalen inte har tillräcklig kunskap i psykiatri och självskadebeteende.

– Det var dags för nya vårdformer! Turligt nog kom rapporten just när vi skulle sätta igång. Den gav oss bekräftelse och ännu mer energi, för att förbättra för den här gruppen, säger Joachim Eckerström. 

Självskadebeteende är ett ökande problem i samhället och vården, framför allt hos unga personer.

  • Svenska enkätstudier har visat att över 35 procent av gymnasieeleverna har skadat sig själva på något sätt. Det kan röra sig om att skära, rispa, bränna, karva upp sårskorpor eller andra smärtsamma handlingar.
  • Bland patienter inom psykiatrisk vård hade nästan hälften skadat sig själva under de senaste sex månaderna.
  • Bland psykiatriska patienter med självskadebeteende har hälften gjort minst ett självmordsförsök.

Självskadebeteende är ingen diagnos, utan ett sätt att försöka lindra inre smärta och ångest. Självskadebeteende är ofta kopplat till emotionell instabilitet.

Skriver kontrakt

Patienter med självskadebeteende som har kontakt med öppenvården kan nu själva kontakta två av St Görans vårdavdelningar för att skriva in sig. Förutsättningen är att de i öppenvården, tillsammans med en specialistsjuksköterska, skrivit ett individuellt vårdkontrakt. Det ska präglas av ömsesidig respekt och samarbetsanda. Detsamma gäller vårdplanen och krisplanen.

En förutsättning i kontraktet är till exempel att inte skada sig själv under vårdtiden. Därför välkomnas patienten på avdelningen, i stället för att visiteras på exempelvis vassa föremål. Patienten fortsätter sköta sin egen medicinering på avdelningen, vilket är nytt i psykiatrin.

Helt sjuksköterskeledd

Under vårdtiden som är 1-3 dagar får patienten delta i aktiviteter och samtal efter eget önskemål, enligt vårdplanen.

– Vi är stolta över att hela vårdformen också är sjuksköterskeledd. Tidigare när specialistsjuksköterskor kom tillbaka till jobbet efter utbildningen kunde de få samma arbetsuppgifter som tidigare. Nu har vi en strukturerad omvårdnadsintervention som både innebär en förbättring för patienterna och utnyttjar specialistsjuksköterskans kompetens. Det har varit en mission för mig, säger Joachim Eckerström.

Det är psykiatrisjuksköterskor som tillsammans med patienten arbetar fram kontrakt och vårdplan, och även psykiatrisjuksköterskor som tar emot första samtalet när patienten ringer och vill komma, samt möter dem på vårdavdelningen.

Med enkla medel har de gjort rummen trivsamma med gardiner, växter och fototavlor. Bemötandet ska präglas av värme, acceptans, genuinitet och öppenhet.

– Självvald inläggning ska förebygga akut kris. Många patienter blir lugnare bara av att veta att de har möjligheten att komma in. Ett mål med projektet har också varit att bryta mönstret av långa inläggningar som var vanligt tidigare.

Utvärderas löpande

Utvärdering sker kontinuerligt genom att patienterna skattar upplevelse av vårdformen och  bemötandet. Det återstår att utvärdera om satsningen också sparat in pengar, genom kortare vårdtider och genom att förebygga allvarligare insjuknande.

Men det har inte varit en spikrak resa för personalen. Vid projektets start fanns farhågor om att patientgruppen skulle börja använda sjukhuset "som hotell", att både vårdtider och arbetsbelastning skulle öka, samt att andra patienter kunde bli avundsjuka på möjligheten.

– Men inga av våra farhågor har besannats. Vi hoppas kunna visa det med forskning också. Vi har fått ett roligt arbete tillsammans, fördjupat samarbete mellan öppen- och heldygnsvård och patienterna får hjälp att bryta destruktivt beteende.