Landstinget i Sörmland har haft extremt svårt att rekrytera sjuksköterskor. På akutvårdsavdelningen på lasarettet i Nyköping var personalbristen så stor att avdelningen drevs med hjälp av hyrsjuksköterskor. Som Vårdfokus berättat tidigare hade Mälarsjukhuset i Eskilstuna också mest överbeläggningar inom den svenska slutenvården. 

Sedan dess har landstinget satsat på löneökningar. Erfarna sjuksköterskor, som arbetar dygnet runt, har i snitt fått 3 500 kronor mer i månadslön. Man har också använt pengar från den statliga professionsmiljarden för att sjuksköterskor under specialistutbildning ska få behålla sin lön under studietiden.

Schemalagd utveckling

Under våren beslutade landstingsledningen om nya grepp för att vända krisen. Med start nu i september prövas nya arbetssätt och hälsosamma scheman på akutvårdsavdelningen vid Nyköpings lasarett och på kirurgavdelningen vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna.

Projektet kallas Framtidens vårdavdelning och innebär bland annat utvecklingsarbete på schemalagd arbetstid. En dag per månad kommer att avsättas för det.

– Vi ska se över våra arbetssätt; vem som gör vad och hur. Det innebär till exempel att avlasta sjuksköterskor så att de kan fokusera på omvårdnad. Arbete som inte är vårdnära utförs av servicepersonal och vi anställer fler paramedicinska kompetenser, säger Maria Söderkvist, divisionschef för medicinsk service inom landstinget.

Hon kallar det för kompetensskifte. Teamet ska stärkas med dietister, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och kuratorer – som alla ska kunna utföra en del vårdnära arbetsuppgifter. Maria Söderkvist tar vårdplanering som exempel, men mer än så kan hon inte säga eftersom de nya arbetssätten ska utvecklas tillsammans med medarbetarna.

Fackliga invändningar

Vårdförbundet i Sörmland är inte odelat positivt till projektet Framtidens vårdavdelning. En del låter bra, som verksamhetsutveckling på arbetstid och satsningen på teamet runt patienten. Annat är man kritisk till. Som att de som tar på sig uppdragen får betala genom arbete varannan helg och genom att avstå från extra ob under vanliga nätter.

Sättet att kompensera för nattarbete är man också skeptiskt till.

– Kväll och natt på vissa storhelger har ett högt värde, men det handlar om få helger och det är svårt att räkna ut vad arbetstidsmåttet blir eftersom det beror på hur många sådana nätter man arbetar. Hög kompensation är bra, men vi trycker på att den borde vara högre även andra nätter. Det är påfrestande att jobba natt – oavsett om det är storhelg eller inte, säger Lena Lindh, förtroendevald i Vårdförbundets styrelse i Sörmland.

Är optimistisk

Om ett par månader ska en utvärdering göras. Maria Söderkvist är optimistisk. Målet var att rekrytera tolv sjuksköterskor och fyra vårdledare och de har hittills lyckats anställa tio sjuksköterskor och två vårdledare.

– Vi har varit aktiva i vår rekrytering och de som har sökt uppdragen gillar verkligen utveckling. Nu prövar vi på två pilotavdelningar och hoppas att fler ska inkluderas i framtiden, säger hon.