Veronica Eriksson har arbetat inom kommunen Skellefteå i 21 år och alltid brunnit för den palliativa vården. Sedan 10 år arbetar hon på Brogårdens äldreboende.

– Här är den palliativa vården en ganska stor del av vårt jobb, efter som omsättningen av patienter är cirka 30 procent per år. Det jag framför allt gör är att sätta patienten i fokus vilket låter självklart, men det är det långt ifrån alltid, istället kan problem i organisationen komma före, säger hon.

Arbetat fram modell

Nu har hon utnämnts till årets sjuksköterska inom palliativ omvårdnad 2018 när den nationella konferensen i palliativ vård hölls nyligen.

Veronica Eriksson har tillsammans med teamet på Brogården arbetat fram en modell för palliativ vård inom särskilt boende, som nu även är evidenssäkrad.

Modellen innebär att teamet följer sina resultat genom svenska palliativregistrets olika indikatorer.

Resultaten har visat hur vårdkvaliteten är och synliggjort områden där patienterna inte fått tillräcklig lindring av sina symtom. Det kan gälla exempelvis smärta, oro, ångest eller illamående.

– Vi har då upptäckt förbättringsområden och blivit motiverade att arbeta med utveckling och förändring.

Gruppen har arbetat med att bearbeta rutiner och utbilda sig. Målet har hela tiden varit att förbättra för patienterna och ge stöd till de närstående.

Var tionde hade ont

Veronica Eriksson tar smärtlindring som ett exempel, som var relativt väl fungerande, med 90 procent smärtlindrade patienter i livets slutskede.

– Men det innebär ändå att en person av tio dör med smärta. En insats vi gjort för att förbättra är att börja använda smärtpumpar, för mot slutet kan patienterna inte svälja tabletter längre.

När de började skatta smärta med skattningsinstrument så försämrades resultaten en period mot tidigare. Det visade sig att patienterna inte var så smärtlindrade som sjuksköterskorna trodde innan de började mäta strukturerat.

– Palliativ vård handlar till viss del om att lindra symtom som smärta, oro, ångest och illamående med läkemedel. Men det handlar också mycket om omvårdnad och ett personcentrerat arbetssätt. Undersköterskorna känner patienten bäst och uppfattar snabbt förändringar och önskemål.

Lyfter vårdpersonalen

Hon är noga med att lyfta fram vårdpersonalen och återkoppla till dem att de gör ett gott arbete.

År 2017 blev Veronica Eriksson färdig specialistsjuksköterska med inriktning palliativ vård. I samband med det har hon funnit teoretiskt stöd för att evidensbasera modellen. Det är Nationella vårdprogrammet för palliativ vård, Nationell vårdplan för palliativ vård, NVP och nationella riktlinjer.

Veronica Eriksson har, tillsammans med boendets chef, även infört palliativa ombud, ett på varje enhet på boendet. De samverkar genom att diskutera etiska situationer, undersöka utbildningsbehov och göra studiebesök.

Nya rutiner vid dödsfall

De har även infört nya ritualer i samband med dödsfall. Det är en minnestavla på avdelningen med bild på den avlidna, så att de boende kan ta avsked. De hissar även flaggan på halv stång om det var den avlidnes önskan.

Tidigare hämtades den avlidne bakvägen av begravningsbyrån under tider när de andra boende var upptagna.

– Numera erbjuds kistläggning på boendet och att den avlidne lämnar boendet samma väg som hon eller han kom in, genom huvudentrén. Det tycker vi är ett mer värdigt farväl. Det låter som små saker, men de är viktiga.

Svårt få gehör

Veronica Eriksson gläds över utnämningen, men glädjen grumlas lite av motigheter hon haft i hemkommunen.

– Det har varit svårt att få gehör för mina idéer utanför vårt boende. Mitt engagemang och min specialistkompetens har inte tillvaratagits inom organisationen. Därför har jag nu faktiskt valt att lämna kommunen som arbetsplats och ska sommarjobba på ett hospice, säger hon.