På den internationella konferensen för avancerade specialistsjuksköterskor, eller nurse pracitioners som de kallas internationellt, framträder land efter land som exempelvis Schweiz och Frankrike, och berättar om svårigheterna att utveckla en ny sjuksköterskeroll med befogenheter och kompetenskrav genom att få till lagstiftning och riktlinjer.

I Finland har sjuksköterskorna börjat från andra hållet. De satte igång och kompetensutvecklade sig, och skapade både kliniska och akademiska utbildningar.

Läkarbrist blev startskott

– Startskottet gick år 2000 då regeringen drev en kampanj för att rollen som nurse practitioner skulle utvecklas. Orsaken var att läkarbristen gjorde att vårdköerna ökade och att patienter inte fick tillgång till den medicinska vård de behövde, säger Mervi Flinkman från finska fack- och yrkesförbundet.

Hon föreläser på konferensen för förundrade åhörare från länder som väntar på "tillåtelse" genom lagstiftning och riktlinjer att utveckla den nya sjuksköterskerollen.

Hon tror att det är den långa traditionen av att arbeta självständigt både som sjuksköterska och barnmorska i Finland som gjort att professionen tagit chansen.

Behövs i glesbygd

Landet har bara 5, 1 miljoner invånare, men är ändå det femte största landet i Västeuropa till ytan.

– Så vi har stora, geografiska områden en sjuksköterska kan täcka. Vi har verkligen glesbygd i Finland och stora behov av avancerade specialistsjuksköterskor.

De stora glesbygdsområdena i USA och Kanada var orsaken till att rollen från börja skapades, för att den nordamerikanska befolkningen skulle kunna få tillgång till medicinsk vård. Fortfarande idag, fast rollen funnits där i decennier, arbetar 70-80 procent av nurse practitioners i glesbygden.

Två olika vägar

I Finland finns två olika högskoleprogram för att bli avancerad specialistsjuksköterska. Ett på masternivå för rollen som här kallas klinisk specialistsjuksköterska. De arbetar på sjukhusen för att utveckla vården, stötta andra sjuksköterskor med svåra patientfall och dela ansvar med chefen för omvårdnaden.

Sedan finns en annan möjlig universitetsutbildning, med lägre poäng, men högre krav på klinisk kompetens och fler kliniska examinationer.

– Dessa nurse practitioners arbetar självständigt inom primärvården.

Den första gruppen är omkring 90 personer idag. Den andra gruppen, tillsammans med sjuksköterskor som gått andra vägar för att bli nurse practitioners uppskattar hon är runt 1 000 idag. En annan väg är att bli tränad av en läkare och ta kurser för att få förskrivningsrätt till den nivå som är tillåten för sjuksköterskor sedan 2011.

Även svenska sjuksköterskor har utbildat sig i Finland, som Vårdfokus berättat om i ett reportage från Övertorneå.

Vill ha en skyddad titel

– Men nu är vi här för att lära av andra länder, hur vi ska harmonisera och systematisera utbildning och krav på de avancerade specialistsjuksköterskorna. Vi behöver också få en skyddad titel för professionen. Vi har gått den bakvända vägen, men behöver nu lagstiftning och riktlinjer för rollen, säger Mervi Flinkman.

Hon och organisationen Tehy anser att det är viktigt för sjuksköterskorna, men framför allt för att patienterna ska veta vilken kompetens som krävs för att utöva yrket avancerad specialistsjuksköterska.

Läs den finska expertgruppens rapport om utvecklingen av rollen som avancerad specialistsjuksköterska: New roles for nurses.