I början av juli meddelade en expertjury att Karin Östling är en av de tre kandidater som valts ut som möjlig vinnare av 2018 års stora Vårdförbundspris på en halv miljon kronor. Det personcentrerade arbetssättet på Sunderbysjukhusets hjärtsviktsmottagning har lett till förbättringar för både patienter, anhöriga och personal, löd motiveringen.

Själv slår Karin ifrån sig. Hon anser inte att hon ensam kan ta emot priset, om det nu blir så att hon vinner. Kollegan Maria Haraldsson (som är på semester när intervjun görs) är minsann lika involverad i arbetet som hon själv. Utan doktor Ann Wanhatalos engagemang hade det inte varit möjligt. Och patient- och anhörigutbildningen, vad hade den varit utan arbetsterapeutens, fysioterapeutens, kuratorns och alla de andras bidrag?

Först när jag lovat Karin att ta med detta i inledningen av artikeln går hon motvilligt med på att låta sig intervjuas.

Vill inte framhäva sig själv

– Det känns jättekonstigt att framhäva någonting som alla i teamet är delaktiga i, säger Karin som arbetat som sjuksköterska i 40 år.

När Sunderby sjukhus mellan Luleå och Boden invigdes 1999 fanns ingen egen mottagning för hjärtsviktspatienter. Först tio år senare fick Karin och en kollega vid hjärtkliniken i uppdrag att planera för en sådan. På den tiden handlade det mest om att boka in hjärtsviktspatienterna till läkarmottagningen.

Så är det inte längre. I dag är de två viktigaste uppgifterna att successivt se till att patienterna ställs in på rätt doser av sina olika läkemedel och att med hjälp av ett multiprofessionellt team utbilda patienterna och deras anhöriga i att leva med hjärtsvikt.

– Jag älskar kontakten med patienterna. Det ger en väldig tillfredsställelse att se hur de förbättras under resans gång, säger Karin som berättar hur stor skillnad det är på bemötandet i dag jämfört med när hon blev sjuksköterska i mitten av 1970-talet.

Då, för 40 år sedan, hade patienterna mycket lite att säga till om. Det var knappt de vågade ställa frågor, enligt Karin.

Partnerskap med patienten

– I dag samarbetar vi med patienten. Vi bildar partnerskap och utgår alltid från hur patienten själv upplever sin situation. Vi säger inte att "så här och så här ska du göra". Vi måste naturligtvis förklara varför vi tycker det är så viktigt med medicinering och andra behandlingar, men det är alltid patienten som bestämmer, säger Karin.

Hon poängterar att kunskapsnivån på den information som ges måste anpassas individuellt. Vissa vill veta allt, andra vill bara veta hur de ska göra för att må bra.

– Man får inte tvinga på patienter information som de inte vill ta till sig. Den som tycker att umgänget i jaktlaget är det viktigaste här i livet är kanske inte så intresserad av att veta hur medicinerna fungerar. Kanske vill personen bara veta vad som krävs för att hon eller han ska orka fortsätta med jakten.

Hjärtsviktsskola

Hösten 2017 startade Karin och hennes kolleger en hjärtsviktsskola för patienterna och deras anhöriga. Vid det ena tillfället träffar de en läkare, fysioterapeut och kurator. Vid träff nummer två är det Karins eller Marias, en dietists och en arbetsterapeuts tur att lära patienterna att leva med sin sjukdom.

Eller som Karin uttrycker det: de får ett smörgåsbord med kunskaper presenterat för sig, där var och en själv väljer vad som passar just hens behov och livssituation bäst.

Sjuksköterskornas fokus ligger på egenvården. Bland annat lär de ut hur man ska ge akt på symtom och förändringar som kan leda till en försämring. Framför allt viktuppgång, ökad andfåddhet, trötthet och ansamling av vätska i kroppen.

– Lyckas de inte själva komma tillrätta med problemen med de egenvårdstips vi ger dem vill vi att de kontaktar oss i tid, så att de slipper åka till akuten och bli inlagda på sjukhus, säger Karin.

Efter varje träff får patienterna och eventuella anhöriga fylla i en enkät om hur de upplevt innehållet i utbildningen. Karin berättar nöjt att alla hittills har angett en fyra eller femma på den femgradiga skalan.

Vinnaren av Vårdförbundspriset presenteras på Vårdgalan i Stockholm den 9 november i år.