Varje år rapporteras flera hundra fall av Vancomycinresistenta enterokocker in till Folkhälsomyndigheten. Det unika med just det här utbrottet var att det rörde sig om samma stam av enterokocker som smittade från sjukhus till sjukhus (EfmB-1707, sekvenstyp 80).

Startade på Karolinska

Utbrottet startade på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och spred sig sedan till sjukhusen i Nyköping, Umeå och tre sjukhus i Västerbottens län.

Senast Vårdfokus skrev om utbrottet var i mars i år. Fram till dess hade  ett hundratal personer smittats, varav ett 40-tal på Karolinska. Senaste gången Folhälsomyndigheten rapporterade om utbrottet tivar i april i år. Då hade antalet stigit till cirka 120.

Men det var betydligt fler som smittades av bakterien. Enligt uppgifter som Vårdfokus samlat in från de värst drabbade sjukhusen rör det sig om totalt 254 fall. Utöver dessa har sjukhus i Jämtland, Västernorrland och Västmanland rapporterat enstaka fall.

Läs också: Fullt upp på mikrobiologen med att kolla VRE

Flest smittade upptäcktes på de tre sjukhusen i Västerbotten, totalt 95 patienter. Först i november i år blåstes faran över i Västerbotten. Sedan den 23 september har inga nya fall upptäckts.

På sjukhuset i Nyköping smittades 45 patienter, i Örebro 31.

I en lex Maria anmälan som nyligen lämnats in av Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, framgår att utbrottet började på Karolinska i mellandagarna 2017. Sista fallet upptäcktes i juli. Då hade 83 patienter hunnit bli smittade.

Sjuka som drabbas

Hos friska människor orsakar VRE sällan några infektioner. VRE-bakterier sprider sig i regel till patienter som redan är svårt sjuka och får antibiotika. En granskning av patienternas journaler på Karolinska visar dock att ingen av dem som drabbades av VRE visade några tecken på sepsis eller andra allvarliga komplikationer som kunde relateras till smittan.

Läs också: Resistenta bakterier på jobbet - är det farligt?

Majoriteten av patienterna på Karolinska hade vårdats på en kirurgisk vårdavdelning med totalt 35 vårdplatser. Bristen på framför allt sjuksköterskor ledde till att man på den ena sidan av avdelningen tvingades dra ner på antalet platser från 17 till 10. Men på grund av ett stort antal operationer och en stressig och ansträngd vårdplatssituation på sjukhuset vårdades ofta 13-15 patienter där. Avdelningen bemannades till hälften med inhyrd personal.

Totalstopp för överbeläggningar

Enligt sjukhusets chefläkare Filippa Nyberg pågick ett intensivt arbete med smittspårning och vårdhygieniska insatser under hela den här perioden. Hon beskriver det som ett teamarbete där den verksamhet som hade flest smittade tog fram en handlingsplan med en rad olika vårdhygieniska åtgärder med stöd av en styrgrupp sammansatt av chefläkare, representanter från smittskyddsenheten, vårdhygien och verksamheten.

Så småningom lyckades man också driva igenom ett totalstopp för överbeläggningar, vilket enligt Filippa Nyberg var en av de viktigaste åtgärderna för att få stopp på spridningen.

Läs också: Svårt sjuka barn drabbas av brist på sjuksköterskor