"Jag ser stora fördelar och möjligheter"

Maysae Quttineh, biomedicinsk analytiker, mikrobiologiska laboratoriet, länssjukhuset Ryhov i Jönköping.

Vårdförbundet kräver 10 000 extra – utöver god löneutveckling för alla medlemmar - till särskilt yrkesskickliga. Förbundet beräknar att det ska gälla var fjärde yrkesverksam, cirka 20 000 medlemmar. Vad säger du om det kravet?

– Det låter fantastiskt, jag tycker att det är ett jättebra krav. Det har ju inte hänt någonting med de tidigare kraven på individuell lönesättning. I dag är det väldigt små löneskillnader mellan olika medarbetare i vården, från de som presterar jättemycket till de som i princip bara "gör sitt jobb".

– Om man vill fortsätta att hålla eldsjälarna levande och få dem att verkligen göra det där lilla extra måste det finnas något annat system än det vi har i dag. Om det här är rätt sätt eller inte vet inte jag, men jag kan se stora fördelar och möjligheter med det.

– Frågan är hur och på vilka grunder man ska bedöma vilka som är yrkesskickliga. Är inte det tydligt kan det uppstå schismer på arbetsplatsen.

Vad skulle du önska för krav i förhandlingarna?

− Att vi får en tydlig löneutveckling, oavsett profession. Var och en ska värderas utifrån sin egen kompetens, det ansvar man har och de insatser man gör för vården.

Maysae Quttineh har arbetat i 15 år som biomedicinsk analytiker och är i dag processansvarig vid mikrobiologiska laboratoriet i Jönköping. Hon är också utvecklingsledare i regionen och ledamot i biomedicinska analytikernas yrkesorganisation IBL, Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap.

Anser du att du själv är "särskilt yrkesskicklig"?

− Ja.

Med ett lönepåslag på 10 000 kronor skulle du tjäna cirka 44 000 i månaden. Hur skulle det kännas?

– Det skulle kännas fantastiskt. Fast det är inte pengarna det handlar. Det viktiga är att man får credit för sin arbetsinsats.

"Risk att det skapas A och B-lag"

Elisabeth Lindblad, barnmorska, Anställd vid förlossningen Sunderby sjukhus och heltidsarbetande huvudskyddsombud för Vårdförbundet i Norrbotten.

Elisabeth Lindblad har arbetat 20 år som barnmorska. Hennes lön är 37 500 kr i månaden plus 2 500 kr i lönetillägg som alla barnmorskor och sjuksköterskor inom slutenvården i Norrbotten fick i höstas.

Vårdförbundet kräver 10 000 extra – utöver god löneutveckling för alla medlemmar - till särskilt yrkesskickliga. Förbundet beräknar att det ska gälla var fjärde yrkesverksam, cirka 20 000 medlemmar. Är det ett bra krav, tycker du?

– Nej, spontant ser jag inga direkta fördelar och har många frågor. Vem ska bedöma vem som är yrkesskicklig? Är det jag som ska göra det? Eller min chef? Är det den som har flest antal specialistutbildningar eller är den barnmorska som har arbetat troget närmast kvinnan i många års tid?

− Jag ser risker med det här att lyfta fram yrkesskicklighet och är orolig för att det kan skapa ett A och ett B-lag, på samma sätt som skedde med lärarna när de drog i gång förstalärarsystemet.

− Visst är ett bra att lyfta en specifik grupp, men då tycker jag hellre på att man ska satsa på alla som har lång erfarenhet. Det blir mer rättvist.

Vad skulle du önska för krav i förhandlingarna?

– Jag tycker det avtal vi har i dag är bra, även om det är mycket kvar innan vi får igenom allt. Fokusera på det i stället tycker jag. Här i Norrbotten ser vi att lönespridningen är väldigt låg, det kan skilja bara 5-6 000 kronor mellan en nyutbildad sjuksköterska och slutlönen, det är förskräckligt. Samtidigt upplever jag att cheferna är bakbundna och inte kan göra så mycket mer när lönepotten är slut.

– Jag skulle gärna se att ytterligare satsningar på barnmorskor. Vi har dubbla legitimationer och två yrken och ska vara löneledande. Det är vi visserligen i dag men vi borde ha ännu större marginal, anser jag.

Skulle du säga att du är yrkesskicklig?

– Jo, det tycker jag, i högsta grad. Jag har jag arbetat större delen av mitt yrkesliv som barnmorska på förlossningsavdelning och det har genererat kunnande och yrkesskicklighet. Jag har också jobbat många år som koordinator.

"Lönespridning motverkar personalflykt"

Carina Axén, enhetschef Ambulanssjukvården Sörmland.

Vårdförbundet kräver 10 000 extra – utöver god löneutveckling för alla medlemmar - till särskilt yrkesskickliga. Förbundet beräknar att det ska gälla var fjärde yrkesverksam, cirka 20 000 medlemmar? Är det ett bra krav, tycker du?

– Absolut. Lönespridning är det viktigaste verktyget för mig som arbetsgivare. Vi har satsat en hel del på det här i Sörmland och nu är löneskillnaden mellan den mest erfarna och mest oerfarna ambulanssjuksköterskan 11 300 kronor i månaden. Det motverkar personalflykt. Lönespridning är avgörande för att kunna behålla erfarna och lojala medarbetare, som ju är stommen i verksamheten. Det blir helt fel när kompetenta sjuksköterskor som handleder nya kolleger knappt har högre, och ibland till och med lägre, lön.

− Däremot tror jag inte att en höjning med 10 000 kronor till 20 000 medlemmar kan genomföras snabbt. Det kräver lönekartläggningar och grundliga översyner där allas löner ses över innan den skulle kunna genomföras. Annars skulle det till exempel kunna leda till att en sjuksköterska får mycket högre lön än sin chef. Här krävs en tydlig linje.

Vad skulle du önska för krav i förhandlingarna?

– Jag saknar ett tydligt centralt löneverktyg, anpassat efter lokala förutsättningar, där det framgår vad medarbetare ska prestera för att få högre lön. Dessutom vill jag ha bort jourtjänstgöringen. Man ska inte vara på jobbet och ha jour, man ska vara där under sin aktiva arbetstid.