– Ska vi lyckas behövs resurser så att barnmottagningarna kan lägga tid på barn med övervikt och fetma, säger Pernilla Danielsson Liljeqvist.

I kvalitetsregistret Boris, barnobesitasregistret i Sverige, har man de senaste åren sett en tydlig tendens till försämrade behandlingsresultat.

– Vi ser också att blodtryck och blodsocker kontrolleras mer sällan. Det styrker att de försämrade resultaten beror på resursbrister i vården. Det kan till exempel handla om att man försöker behandla fler och fler barn med samma resurser.

Nationellt vårdprogram

Svensk Barnfetmaförening efterlyser också ett nationellt vårdprogram och har påbörjat ett arbete med att ta fram de olika delar som bör ingå.

– Det är jättekonstigt att det inte finns och skapar en stor frustration. Att varje landsting och region ska ta fram egna vårdprogram är kostsamt och bidrar till att vården blir ojämlik, säger Pernilla Danielsson Liljeqvist.

Hon anser att det är ett stort problem att vården av barn med fetma och övervikt är så ojämlik. Det är stora skillnader mellan vilken vård som ges mellan olika regioner. Ofta ges vården för sent när det gått för långt och med för låg intensitet.

Viktigt med tidiga insatser

– Forskning visar att ju tidigare barnen får hjälp med sin övervikt desto större är chansen till goda resultat. En studie där vi tittade på vilka faktorer som spelar in visade att förändringarna var störst bland de yngre barnen och att behandlingen bör pågå under lång tid, allra helst till vuxen ålder.

När det gäller yngre barn visar Barnhälsovårdens rapporter från 2017 att bland fyraåringar är drygt 9 procent överviktiga och drygt 2 procent har fetma. Andelen varierar kraftigt mellan olika delar av landet, men också mellan olika kommuner och stadsdelar.

Skillnader i landet

Det är dubbelt så vanligt med övervikt och fetma bland barn i fattiga jämfört med rika kommuner. Skillnaderna är tydliga mellan socioekonomiskt utsatta områden som Stockholmsförorten Skärholmen och Angered i Göteborg, jämfört med mer välbeställda Danderyd och Örgryte. Men det är också vanligare med fetma och övervikt i glesbygd jämfört med i storstäderna.

Barnfetama, övervikt hos barn, BMI
I Sverige är 20-25 procent av barnen i tioårsåldern överviktiga. Arkivbild: Mostphotos

 – Det krävs insatser i socioekonomiskt utsatta områden där vi kan se att det är vanligare med övervikt och fetma bland barn. Studier som vi har gjort visar att om barn i dessa områden får behandling så har de samma möjligheter till förändring som de barn som kommer från mer gynnade områden, säger Pernilla Danielsson Liljeqvist.

När det gäller övervikt ligger ansvaret för det mesta på primärvården och skolhälsovården. Vid fetma är regeln i vissa landsting att barnen ska tas om hand på barnmottagning/barnklinik. På andra håll drar man gränsen vid svår fetma. Det finns fortfarande områden i Sverige där sjukvården inte tar hand om barn med fetma och andra som enbart erbjuder sjukdomskontroll men ingen behandling.

Finns ingen mirakelmetod

Det finns flera olika behandlingsmodeller som oftast bygger på någon form av tvärprofessionella team och att hela familjen involveras. Barnfetmaföreningen betonar vikten av uppföljningar och långsiktighet så att familjerna ges stöd att fullfölja livsstilsförändringarna.

Vad är nyckeln till framgångsrik behandling?

- När det gäller övervikt och fetma hos barn finns det ingen mirakelmetod! Det handlar om att äta mindre och röra sig mer och det här vet alla redan. Men vi måste kunna visa att det går att nå resultat på det sättet och ge stöd i att genomföra förändringarna och inte minst att fullfölja dem. Det är därför täta uppföljningar är så viktigt. Södertäljemodellen, som nu används på flera håll inom Stockholms läns landsting, är ett exempel på en modell som gett bra resultat, säger Pernilla Danielsson Liljevist.

Läs också: "Barn med övervikt behöver mötas, inte mätas"

Så fungerar Södertäljemodellen:

  • Bygger på tvärprofessionella team med läkare och sjuksköterska samt vid behov dietist, fysioterapeut och psykolog.
  • Under sex veckor hålls föräldraträffar i grupp där de får lära sig mer om kost och livsstilsförändringar och hur de kan tackla olika situationer. Samtidigt får barnen ägna sig åt fysisk aktivitet i grupp.
  • Detta följs sedan upp med individuell regelbunden kontakt en eller flera gånger per år utifrån behov.
  • Uppföljning sker till 18 års ålder med årlig läkarundersökning.
  • En studie från 2015 visar att efter fem års behandling hade hälften av barnen blivit av med sin fetma. Barnen som behandlades enligt Södertäljemodellen minskade sitt bmi mer jämfört med en kontrollgrupp, där barn som fick annan sedvanlig behandling vid barnklinik ingick.