Det har gått mer än sex år sedan Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder kom. Där finns angivet hur vården ska arbeta med levnadsvanor.

Landstingen och regionerna har kommit ganska långt när det gäller tobak, alkohol och fysisk aktivitet. Men trots att dåliga matvanor är den största riskfaktorn för ohälsa i Sverige idag har det förebyggande arbetet på detta område gått trögt. Det visar en intervjuundersökning som Livsmedelsverket har gjort med representanter från 18 landsting och regioner.

Läs också: Svårt få tid till rådgivning om levnadsvanor

Beror på var man bor

Flera landsting och regioner erbjuder personalen utbildning i matvanor och andra levnadsvanor. Men vilka som får utbildningen och hur lång den är varierar mycket. På vissa orter är det enbart dietister, som redan har kunskapen, som genomför samtal. Majoriteten av vårdgivare har heller ingen plan för hur de ska fortsätta kompetensutveckla personalen på sikt.

– Skillnaderna tycks vara stora mellan landstingen. Patienter som behöver få stöd från primärvården att förändra sina matvanor har med andra ord väldigt olika möjligheter att få hjälp beroende på var i landet de bor, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Behöver uppmärksamma politiker

De intervjuade uppger flera orsaker till problemen, bland annat att ämnet matvanor är svårt och komplext och att det vetenskapliga stödet för kostråden ifrågasätts. De efterfrågar mer stöd från Livsmedelsverket och andra myndigheter, inte minst när det gäller att uppmärksamma chefer och politiker på primärvårdens viktiga roll i att arbeta förebyggande med bra matvanor, och vad som behövs för att det ska fungera.