Vi blir allt äldre och allt fler av oss kommer att leva med demenssjukdom. Tyresö kommun, utanför Stockholm, planerar för framtiden och blir snart Sveriges första demenscertifierade kommun. Demenssjuksköterskan Lena Nylund på kommunens myndighet för äldre- och funktionsnedsättning är glad över satsningen.

– En god demensvård blir allt viktigare. Målet med certifieringen är att öka tryggheten för de gamla, oavsett om de bor kvar i sina hem eller på äldre- och omsorgsboenden, säger hon.

Framsynt ordförande

Att Tyresö blir landets första demenscertifierade kommun tror hon beror på en framsynt tidigare ordförande i socialnämnden som såg kompetensens betydelse för en god demensvård. En ordförande som dessutom insåg att kostnaden för att utbilda all personal i demensvård skulle löna sig i längden.

Nu har totalt 450 medarbetare i Tyresö kommun gått stiftelsen Silviahemmets demensutbildning. I en första omgång, för ett par år sedan, utbildades all omvårdnadspersonal på fyra omsorgsboenden och på dagverksamheten. Året därpå var det dags för kommunal- och privat hemtjänstpersonal, för personalen på LSS-boenden, samt för anställda vid myndigheten för äldre- och funktionsnedsättning.

Utbildningen har omfattat en grundkurs på tre dagar som följts upp av ett kunskapstest där 70 procent av svaren måste vara rätt för att bli certifierad. När omsorgspersonalen var färdigutbildad var det dags för chefer och reflektionsledare att gå påbyggnadskurser.

– I Silviahemmets koncept ingår att ett par personer på varje arbetsplats får i uppgift att hålla reflektionsstunder med medarbetarna en gång i månaden, säger Lena Nylund.

Diplomerad Silviasjuksköterska

Själv har hon gått Silviahemmets utbildning på halvfart under ett år och 2009 ingick hon i den första gruppen diplomerade Silviasjuksköterskor. Sedan 2010 har hon titeln demenssjuksköterska och ger råd och stöd till omsorgs- och omvårdnadspersonal, håller i anhörigträffar, föreläser och undervisar personal.

– Att ha gått utbildningen innebär en bekräftelse på att den vårdfilosofi jag omfattar är rätt. Den har också gjort mig säkrare i mitt bemötande och lärt mig mer om etik, palliativ vård och hur man kan agera i svåra vårdsituationer, säger Lena Nylund.

Silviahemmets demensvårdsutbildning omfattar fyra hörnstenar: symtomkontroll, kommunikation/relation, teamarbete och anhörigstöd. Kommunikationen är en viktig del av utbildningen.

– Det är en teknik att kunna bekräfta en demenssjuk persons vanföreställning och att sedan avleda och få personen att lämna det tankespåret. Förr försökte vi att återföra till verkligheten, men så gör vi inte längre. Anhöriga som frågar om de bör ta pappa till hans föräldrars grav för att han ska inse att de är döda får numera svaret att visst kan de göra det, men så fort de är hemma igen har deras pappa glömt bort gravstenen och blir orolig igen.

Kontinuitet en utmaning

Tyresö kommun räknar med ökad trygghet för de demenssjuka och deras anhöriga. Men ökad trygghet kräver kontinuitet och det, säger Lena Nylund, är en av de stora utmaningarna för framtiden.

– Sjuksköterskorna blir allt färre även här vilket gör det svårt för oss att vara synliga och delaktiga i omvårdnaden. Och i hemtjänsten är kontinuiteten avgöranden för att de gamla ska känna trygghet i sina hem. Om det ständigt dyker upp nya personer är risken stor att man tackar nej till omsorgen.