I slutet av maj avslöjade Vårdfokus i artikelserien ”Fler styr – färre vårdar” att landstingens administration växer kraftigt. Antalet ledningsarbetare, handläggare och administratörer har ökat med cirka 36 procent, eller 8 242 årsarbetare, mellan 2010 och 2017

Samtidigt har personal inom Vårdförbundets yrken bara vuxit med 2,3 procent eller 1 475 årsarbetare. På flera håll i landet har det skett en minskning av framför allt sjuksköterskor och biomedicinska analytiker.

Läs också: Fler styr och räknar – färre vårdar patienter

Påverkar lönekostnaderna

Nu har Vårdfokus undersökt hur detta påverkar lönekostnaderna.

Räknat som en grupp kostar Vårdförbundets yrken mest, men mellan 2014 och 2017 har de fasta lönekostnaderna för administration ökat betydligt mer.

Administration: 4,19 miljarder kronor (+22,3 procent)

Vårdförbundets grupper: 3,05 miljarder kronor (+ 9,1 procent) 

Samtliga Landsting och Regioner (utom Gotland)      
      Lönekostnad          Skillnad
Yrkesgrupp 2014 2017   Kronor Procent
Barnmorska 2,32 2,62   0,3 12,93%
Biomedicinsk analytiker 2,69 2,81   0,12 4,46%
Röntgensjuksköterska 1,2 1,32   0,12 10,00%
Sjuksköterska 15,69 17,1   1,41 8,98%
Specialistsjuksköterska 11,44 12,54   1,1 9,61%
Ledningsarbetare 8,08 9,7   1,62 20,04%
Handläggare/administratörer 10,7 13,27   2,57 24,01%
Vårdförbundet totalt 33,34 36,39   3,05 9,14%
Administration totalt 18,78 22,97   4,19 22,31%

 

Siffrorna är angivna i miljarder kronor. I uträkningen ingår arbetsgivaravgifter, men inte tillägg som ob och övertid. Den ökade lönekostnaden för administration kan till viss del förklaras med att en del landsting har ombildats till regioner.

Större ökning i kronor räknat

Under de senaste åren har Vårdförbundets grupper visserligen fått relativt sett ganska stora löneökningar. I procent har de fått mer än administrativ personal. Barnmorskornas medellön har ökat mest; från 32 639 till 35 951 kronor (10,14 procent).

Men räknat i kronor blir bilden en annan. Då är det istället ledningsarbetare som har fått mest. Här har medellönen gått från 51 183 till 54 846 kronor, en ökning med 3 663 kronor eller 7,15 procent.

 

Annika Strandhäll 2
Efter Vårdfokus granskning säger socialminister Annika Strandhäll (S), att hon ska följa upp hur landstingen och regionerna har använt statsbidragen.

– Det är värdefulla siffror för oss att ta del av. Jag kommer att titta vidare på hur ökningen av antalet centrala administratörer och ledningspersonal ser ut, visavi hur man har allokerat de medel som regeringen särskilt riktat till landstingen, säger socialminister Annika Strandhäll (S) till Vårdfokus.

Olika värderingsmallar

Anders Ivarsson Westerberg, som är docent vid Södertörns högskola och har forskat mycket inom organisationsteori, tycker att landstingen och regionerna lägger oproportionerligt mycket pengar på ledning och styrning. Han undrar retoriskt om det är extra svårstyrt just nu.  

– Så här ser det ut inom många delar av den offentliga sektorn. En relativt nyutbildad handläggare, exempelvis en personalstrateg, har betydligt högre lön än de flesta sjuksköterskor och poliser. Inom polisen finns det ett stort problem med många som lämnar yttre tjänst. Det ger mer status att hålla på med administration och ledning. Det är olika värderingsmallar som är lite svåra att förstå sig på, säger Anders Ivarsson Westerberg.

Går det att ändra på?

– Bra fråga. Men det behövs en uppvärderdering av sjuksköterskor, poliser och lärare – en tydlig signal om att deras arbete är viktigt. Sen behöver samhället nyktra till och inse att det finns en övertro på vad som går att åstadkomma med styrning, ledning och detaljerad återrapporering. Man behöver ge mer handlingsutrymme till personal inom välfärdsveksamheterna. Många av dem har en ganska lång högskoleutbildning och är väldigt kompetenta, säger Anders Ivarsson Westerberg.