På Nationellt donationscentrum kommer drygt tio personer att arbeta. Både Carin Franzén och chefen är sjuksköterskor.

– Kunskap om omvårdnad, omhändertagande och bemötande är viktigt i de här frågorna, så vår profession spelar stor roll, säger hon.

Donationsregistret

Socialstyrelsen har fått ett nytt uppdrag från regeringen. Det nya donationscentrumet ska få fler invånare att berätta om sin donationsvilja och anmäla sig till donationsregistret.

Men centrumet riktar också arbetet mot hälso- och sjukvården, genom att samordna arbetet med donationer och transplantationer i landet och ge stöd.

Carin Franzén har varit med och byggt upp ett nätverk med regioner och landsting vad gäller donationsfrågor.

– Vi har varit runt i hela landet och pratat. Det här är viktiga frågor, och vi har undersökt inom vilka områden landsting och regioner har behov av nationell samordning, säger Carin Franzén.

Donationerna räcker inte

Antalet organdonationer har ökat de senaste åren, från 118 donatorer 2010 till 188 i fjol. Men det antalet räcker långtifrån till för att fylla det behov som finns. Vid årsskiftet stod patienter i kö för över 800 organ i Sverige.

Det pågår flera arbeten för att se över hur antalet organdonationer och transplantationer kan öka. En ny förordning kan komma att underlätta. Den ger tillåtelse till vårdpersonal att ta del av uppgifter i Donationsregistret då en läkare bedömt att en persons liv inte längre går att rädda.

– Då kan både de närstående och vården få kännedom om patientens donationsvilja tidigare, vilket kan möjliggöra donationer, säger Carin Franzen.

Hon var tidigare projektledare för vägledningen Främjande av organdonation från Socialstyrelsen. Den visar på tre avgörande framgångsfaktorer för att öka donationerna:

• Skapa en främjande organisation

• Ge stöd till intensivvårdspersonal, som utbildning och träning.

• Ge stöd till närstående.

Intensivvårdssjuksköterskor

Just nu följer Carin Franzén upp insatser i vården som rör donation, så kallade kvalitetsindikatorer. En av dessa är att alla intensivvårdsavdelningarna ska ha donationsansvariga läkare och sjuksköterskor. Vårdfokus har tidigare rapporterat att det finns på endast hälften av klinikerna.

– Det är en nyckelfunktion. De ska ha en skriftlig arbetsbeskrivning och tillräckligt med tid för ansvaret. Inte bara en klapp på axeln, säger Carin Franzén.

Förutom de donationer som görs med organ från levande patienter, som njurar, görs övriga donationer från avlidna personer som vårdats på intensivvårdsavdelningar. Där kan de donationsansvariga, med rätt kunskap, uppmärksamma att en patient som vårdats med hjärnskada efter trauma, stroke eller hjärtstopp skulle kunna bli aktuell som donator.

Total hjärninfarkt

I återkommande undersökningar säger över 80 procent att de vill donera sina organ. Men av de runt 90 000 som dör årligen blir endast knappt 200 personer organdonatorer.

I Sverige är det bara tillåtet att donera då den avlidnes hjärnfunktion upphört, en total hjärninfarkt.

Ett sätt att öka möjligheten till fler transplantationer, som utreds, skulle vara att även tillåta donation efter cirkulationsstillestånd. Det har länder som Storbritannien, Spanien, Nederländerna och Kanada gjort. Det förutsätter att läkare bedömt att patienten inte går att rädda.

Den tidigare donationsutredningen förordade det. Nu arbetar en nationell professionsgrupp för att skapa förutsättningar för donation efter cirkulationsstillestånd.

– Det arbetet följer vi löpande, liksom flera andra arbeten som också syftar att främja organdonation.