– Det är sjukt! Men jag är inte förvånad över siffrorna. Vi som är unga och har långt kvar till pensionen är oroliga över hur bemanningen och arbetsbelastningen kommer att se ut inom de närmaste åren. Det är osäkert hur länge vi kommer orka med den höga belastningen.

Det säger 31-åriga Lisa Larsson vid enheten för klinisk kemi och transfusionsmedicin på Sunderby sjukhus utanför Luleå.

Tappat allra mest

Vårdfokus granskning av hur bemanningen inom olika yrken i vården har förändrats under senare år visar att Norrbotten är den region där antalet biomedicinska analytiker minskat allra mest.

  • Mellan 2014 och 2017 ökade antalet chefer med 75 årsarbetare (34,25 procent).
  • Antalet administratörer ökade med 47 årsarbetare (10,8 procent).
  • Biomedicinska analytikerna minskade med 29 årsarbetare (24,6 procent, privata Unilab inkluderat).

Enigt Karin Jones, läns- och verksamhetschef för laboratoriemedicinen i Norrbotten, är en förklaring till att det blivit så många fler chefer att man tidigare har haft för många medarbetare per chef.

– En annan orsak är att vi har haft personer anställda som chefer, men de har inte varit kodade som det i våra system. Nu har vi rättat till det så att alla som jobbar som chefer också har den koden i personalsystemet.

Karin Jones, läns- och verksamhetschef laboratoriemedicin, Region Norrbotten
Karin Jones, är läns- och verksamhetschef för laboratoriemedicinen i Region Norrbotten.

Bristen på biomedicinska analytiker är dock ett verkligt problem. Inom fyra år fyller 23 av de nuvarande 95 biomedicinska analytikerna 65 år. Fem har redan uppnått pensionsåldern men arbetar fortfarande kvar.

Svårast bemanna nattetid

Inte minst nattpassen har varit svåra att bemanna. I Kalix är beredskapstjänstgöringen borttagen. I början av juni tas beredskapen bort från labben i Kiruna och Piteå.

Karin Jones beskriver hur man på grund av bristen på biomedicinska analytiker skyndat på införandet av en ny analysplattform med automatiserad provhantering i hela länet. Det gör att undersköterskorna på de mindre sjukhusens akutmottagningar själva kan ladda prover nattetid. De får support från personalen på labbet i Sunderbyn.

Undersköterskor har också anställts för att delvis ta över biomedicinska analytikernas arbetsuppgifter. Exempelvis med att packa upp och registrera inkommande prover, göra enklare analyser och ladda prover på automationsbanan.

Rekryterar andra yrken

Enligt Karin Jones säkerställs bemanningen på labben också genom att rekrytera fler mikrobiologer, molekylärbiologer, sjukhuskemister och biomedicinare.

Lisa Larsson ifrågasätter patientsäkerheten.

– Vi har en kandidatexamen och är en stolt yrkesgrupp som är specialister på det vi gör. Man kan ställa sig frågan om man skulle vilja att en frisör lagar ens tänder, säger Lisa Larsson.

Karin Jones ser det inte på samma sätt. Att undersköterskor delvis ersatt biomedicinska analytiker tycker hon inte är konstigare än att många uppgifter som tidigare utfördes av läkare i dag görs av sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter.

– Den omställning som vården nu genomgår med digitalisering och ny teknik gör att uppgifter blir enklare och leder till nya arbetssätt. Det öppnar stora möjligheter för biomedicinska analytiker att utveckla sin specialistroll och arbeta på toppen av sin kompetens. I stället för att känna hot bör de som yrkesgrupp fokusera på möjligheter, säger hon.

Ledningen har även diskuterat möjligheterna att starta en ny yrkeshögskoleutbildning för laboratorietekniker.

"Ledningen har inte lyssnat"

Bland de biomedicinska analytikerna nämns flera orsaker till svårigheterna att behålla och rekrytera nya biomedicinska analytiker: för låga löner, dålig arbetsmiljö och långt till närmsta biomedicinska analytikerutbildning.

Men det som bidragit mest till personalminskningen är, enligt flera som Vårdfokus pratat med, att ledningen inte lyssnat och tagit hänsyn till medarbetarnas krav på rimliga arbetsvillkor.

– Att vi får ihop vår verksamhet är för att vi alla tar på oss extrapass. Ledningen tar för givet att vi ska ställa upp och ingen uppskattning visas. Många orkar inte jobba i den takt som verksamheten kräver i dag. De väljer därför att byta jobb, gå ner i tid eller ta ut pension tidigare än vad de hade tänkt sig, säger Ida Harila som är förtroendevald för Vårdförbundet på Sunderbyns labb för klin kem och transfusionsmedicin.

Karin Jones vill inte uttala sig om hur ledningen tidigare har fungerat. Hon är själv relativt ny på sitt uppdrag som länschef.

– Men naturligtvis är arbetsmiljön helt avgörande för att behålla personal. Vi behöver bli fler, säger hon.

Karin Jones påpekar att svårigheterna att rekrytera biomedicinska analytiker är ett problem som Norrbotten delar med övriga landet. Det har utbildats för få, söktrycket på utbildningarna är lågt och många hoppar av utbildningen innan det är dags för examen.

Lönerna har höjts

Hon påpekar att Region Norrbotten har gjort specifika lönesatsningar på biomedicinska analytiker tre år i rad. I år genomfördes en jämställdhetssatsning som resulterade i en löneökning på 1 100 kronor i månaden utöver den årliga revisionen.

Lisa Larsson älskar egentligen sitt yrke. Men den ständiga bristen på personal tär på krafterna.

– På jobbet går jag nästan en mil varje dag. Det blir inte mycket till återhämtning eftersom man jobbar extra så pass ofta som man gör, säger Lisa Larsson som känner att det inte är lika roligt att gå till labbet i dag som det var när hon var ny som biomedicinsk analytiker.

Eftersom tiden aldrig tycks räcka till bär hon på en ständig känsla av att ligga efter, både på jobbet och på fritiden.

– Behöver man skriva eller dokumentera får man göra det när man har jour. Man tar tio minuter här och tio minuter där. Jag har dåligt samvete för att jag inte hinner med det jag ska på labbet och jag har dåligt samvete för att jag aldrig är hemma.