Sjuksköterskan Annica Backman, på institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet, har studerat ledarskapets betydelse för den personcentrerade vården. I fredags disputerade hon på en avhandling där hon bland annat har intervjuat enhetschefer på särskilda boenden för äldre.

Avhandlingen bygger på en studie med ett slumpvist urval av särskilda boenden i Sverige, SWENIS, där personalen har skattat ledarskapet. Ur den har hon intervjuat tolv enhetschefer på boenden som har en väl utvecklad personcentrerad vård. Hon har studerat de goda exemplen genom att fråga: "Hur gör ni?".

– Jag har också tittat på vad som karaktäriserar ett högt skattat ledarskap och resultatet visar bland annat att det är enhetschefer som vågar pröva och experimentera med nya idéer, som litar på sina medarbetare, som kan hantera konflikter och som är bra på att ge direkt feedback.

Läs också: Team skapas när alla blir sedda

Fyra ledarskapsprocesser

Fyra ledarskapsprocesser leder mot och underlättar för den personcentrerade vården. Den första är att lyckas omsätta teorier och tänkande till praktisk handling. Det kan till exempel innebära reflektiva diskussioner om vad personcentrerad vård egentligen innebär. Om vad respekt är, hur personal visar respekt och hur man ser att någon är respektfull.

– Gemensamt för enhetschefer som driver personcentrerad vård är också att de är närvarande i verksamheterna, de är coachande och gör sina egna bedömningar av medarbetarnas arbete och de påminner om syfte och mål med verksamheten. De leder också med en tydlig vision, säger Annica Backman.

Den andra processen handlar om att främja en god atmosfär. Det görs i ett tillåtande klimat där cheferna litar på sin personal och där de lyckas identifiera och bekräfta positiva kulturbärare som kan sprida den personcentrerade vården.

Den tredje är att stötta teamet.

– Mina intervjuer visar att cheferna har öga för att skapa arbetsgrupper där personers olika kompetens och personlighet tas tillvara. Det innebär bland annat att se vem som är rätt kontaktperson för den äldre. Den relationella aspekten av personcentrerad vård är viktig.

Stödjande strukturer

Den fjärde ledarskapsprocessen är att ha stödjande strukturer för personcentrerad vård. Det kan till exempel handla om att skapa nya forum för möten eller om att använda gamla forum på ett nytt sätt.

– Enhetschefer berättade om att de använde utvecklingssamtalen för att diskutera det personliga ansvaret för personcentrerad vård. De kunde bland annat ställa frågor som: "Vad är ditt bidrag till att den äldres liv ska bli så bra som möjligt?"

Om äldreomsorgen vill utveckla den personcentrerade vården är det viktigt att verksamheterna organiseras på ett sätt som gör det möjligt för chefer att vara närvarande i det kliniska arbetet. Annica Backmans doktorsavhandling visar att tillgängliga chefer är nödvändigt både för ett gott arbetsklimat och för att utveckla den personcentrerade vården.