De neuropsykiatriska diagnoserna bland barn och unga har ökat med 300 procent de senaste tio åren, enligt Socialstyrelsen. Samtidigt finns det signaler om att antalet feldiagnoser ökar, vilket kan leda till stort lidande för barnet och dess anhöriga.

En del av lidandet kan handla om den diskriminering som personer med neuropsykiatriska diagnoser drabbas av. De sållas bort från mönstring och militärtjänstgöring, de får inte bli poliser och har en längre väg till körkort, visar en granskning som Sveriges Radio P4 Värmland har gjort.

Läs också: Stor ökning av adhd-läkemedel till unga

Gör en ny beömning

I Värmland är det vanligt förekommande att föräldrar och ungdomar vill återkalla en diagnos. Ett troligt samband är den ökade pressen på barn- och ungdomspsykiatrin. I Värmland har det varit flera projekt för att korta köerna. Då kan en del utredningar ha gjorts så snabbt att en del viktig information fallit bort, exempelvis om det funnits omständigheter som haft inverkan på barnets beteende. Ibland har diagnoser återkallats på föräldrars begäran.

– Det är inte bra när det händer men vi måste ju göra en ny bedömning om någon har en sådan fråga, säger Maria Unenge Hallerbäck, neuropsykiatriker, till P4 Värmland.

Läs också: Sjuksköterskan skapar trygghet

Adhd-medicineringen ökar

Det finns en mängd olika uppfattningar om neuropsykiatriska diagnoser. Ett vanligt förekommande påstående är att adhd växer bort med åren för majoriteten. Det är inte sant, det handlar snarare om en minoritet som blir symtomfria. För en del lindras svårigheterna med tiden och då framför allt när det gäller överaktiviteten.

Samtidigt har förskrivningen av adhd-läkemedel ökat kraftigt. Bland barn i åldern 10-17 var det 5,5 procent av pojkarna och 2,5 procent av flickorna som medicinerades med adhd-läkemedel 2016. För tio år sedan fick endast 1,3 procent av pojkarna och 0,3 procent av flickorna adhd-läkemedel utskrivet.

Enligt forskning är det ungefär fem procent bland barn i skolåldern som har adhd. Därmed är andelen pojkar i Sverige som medicineras högre än förväntat.

Läs också: Stora skillnader i adhd-diagnoser ska utredas

Geografiska skillnader i diagnosticering

Dessutom är det stora skillnader mellan olika delar av landet. I några kommuner i Norrbottens, Västerbottens och Örebro län får uppemot 13-14 procent av pojkarna läkemedel. I bland annat Jönköpings och Kronobergs län är motsvarande andel runt 2 procent. För flickor varierar andelen från drygt 8 till runt 0,5 procent mellan kommunerna.

Socialstyrelsen har nu fått i uppdrag av regeringen att ta reda på vilka faktorer som kan förklara de regionala skillnaderna i diagnostisering och läkemedelsbehandling av adhd samt varför det är så stora skillnader mellan pojkar och flickor.