För lite samordning, för få uppföljningar, för lite barnperspektiv och ingen som tar helhetsansvar. Listan över brister i vården och omsorgen kring barn och unga som tar livet av sig är tyvärr lång.

Det visar den genomgång som Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, gjort av några fall där barn begått självmord. Myndigheten har följt insatserna för barnen från tidiga kontakter med samhället till att de tagit sitt liv.

Ingen har helhetsansvar

I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver ansvariga på Ivo att trots att barnens kontakter med samhället varit omfattande har ingen tagit helhetsansvar för deras vård. Det kan handla om allt från kontakter med socialtjänsten och bup, barn-och ungdomspsykiatrin, till fosterhemsplaceringar och institutionsvård.

Enligt Ivo är det mer regel än undantag att samverkan mellan socialtjänsten och bup brister. Nya insatser påbörjas utan att tidigare information och lärdomar följts upp. Och när det går så långt som till tvångsvård av barn och unga saknas tillräcklig kompetens där barnen placeras. Det kan till exempel handla om att det inte finns psykiatrisk hjälp på plats om barnen förbereder ett självmordsförsök.

Löser sin egen uppgift

Det saknas en övergripande specialistkompetens som kan hjälpa till med helheten, även om personalen ofta gör ett gott arbete inom sitt område. Varje verksamhet löser sin uppgift utan att det finns ett helhetsgrepp för att lösa barnens situation, visar granskningen.

Nu föreslår Ivo tre insatser för att förbättra vården:

  • Gör barnet med delaktigt – lyssna och dokumentera barnets berättelse och behov av önskemål. Gör en gemensam handlingsplan.
  • Inför en nationellt samordnad vård för de mest utsatta barnen i form av särskilda boenden med specialistkomptens.
  • Inför gemensamma mobila specialistteam mellan socialtjänsten och bup. Vården ska komma till barnen och inte tvärt om.

Ivo kommer under de närmaste åren fortsätta att granska vården och omsorgen kring barn smed psykisk ohälsa mer systematiskt.