Vårdfokus har i flera artiklar berättat vad värdebaserad vård innebär och var den kommer ifrån. Karolinska universitetssjukhuset, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och Akademiska i Uppsala har på olika sätt infört delar av modellen. I flera fall genom tvivelaktiga upphandlingar. Se länkar här intill.

Läs också: Dyr jakt på nytänkande

Bristfällig forskning

SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, har på uppdrag av regeringen kartlagt kunskapsläget kring värdebaserad vård. Totalt har 36 vetenskapliga artiklar granskats, varav några svenska.

SBU visar på flera problem med forskningen. Studiedesignen är ofta bristfälligt beskriven. I många fall är det oklart vilket urval som gjorts, samt när och hur data är insamlad och analyserad. Studierna spretar också rejält och omfattar olika patientgrupper, utfallsmått och kostnadsvariabler.

Ett stort antal av artiklarna är enkla fallrapporter vars analys och resultat är preliminära och möjliga att ifrågasätta, enligt SBU. Majoriteten av artiklar utgår ifrån vårdgivarens perspektiv.

Inte unikt för värdebaserad vård

Som helhet har forskningen varit fokuserad på enskilda komponenter av värdebaserad vård, som dessutom inte är unika utan ingår i flera andra modeller och ramverk. Det innebär att det i nuläget finns alldeles för lite tillförlitlig forskning för att kunna dra några generella slutsatser om vilken effekt styrmodellen har.

– Ska man kunna utvärdera värdebaserad vård som det ramverk det faktiskt är, då bör fler komponenter vara med. Framtida forskning bör vara mer mångdisciplinär, vilket också skulle öka chansen för att patienternas upplevelser av värdebaserad vård skulle komma med, säger professor Lotta Dellve, en av de sakkunniga bakom rapporten.

SBU ger dock inget slutgiltigt besked om vilken evidens det finns för värdebaserad vård, inte heller om modellen är relevant eller överförbar till svenska förhållanden.