Blekingesjukhuset analyserar hur lång tid olika arbetsuppgifter tar för sjuksköterskor och undersköterskor. Det gäller alla uppgifter, från blodtrycksmätning till venprovtagning.

Personalen bedömer och klockar sig själva under ett arbetspass. Även samtalstiden för information, utbildning och stöd mäts. I tiden för praktiska moment, som en såromläggning, ska de även lägga till tid för att lyssna på patienten och fånga upp omvårdnadsbehov.

Tid för att läsa in sig

Likaså ska sjuksköterskor och undersköterskor lägga in tillräckligt med tid för att den som behöver också ska hinna läsa på i Vårdhandboken eller Fass.

– Det är ett sätt att se över bemanningen på vårdavdelningarna. Personalen upplever att det är tuffare i dag än tidigare. Det beror delvis på att de inlagda patienterna är sjukare numera. Men vi har också gamla bemanningstal som ingen vet var de kommer ifrån. Nu ska vi försöka bemanna utifrån vilka patienter vi har i sängarna på olika avdelningar.

Det säger Suzana Selan, chefssjuksköterska på Blekingesjukhuset och projektledare.

Facken och omvårdnadsutvecklare har varit inblandade när Blekingesjukhuset tagit fram ett eget instrument för att mäta arbetstid för omvårdnadsuppgifter.

Arbetsuppgiftsbyte mellan yrken

Avdelning 9 i Karlshamn har varit pilotavdelning och deras resultat är analyserade och ska presenteras snart.

Utifrån den mätningen ska en handlingsplan för taskshifting, byte av arbetsuppgifter mellan yrkesgrupper, tas fram på avdelningen tillsammans med personalen.

Arbetet började med en enkät till all omvårdnadspersonal på Blekingesjukhuset där de fick berätta vilka arbetsuppgifter de utförde på sin avdelning.

– Vi fann att både sjuksköterskor och undersköterskor gör arbetsuppgifter som egentligen inte hör till deras yrke, och att befogenheten för vad man får göra skiljer sig kraftigt mellan avdelningarna, säger Suzana Selan.

Smittstäda ett rum

Hon lyfter några exempel på när fel yrkesgrupp arbetar med fel sak. Det kan gälla att sjuksköterskor smittstädar hela rum eller att undersköterskor kopplar på syrgas, som är ett läkemedel.

När projektet påbörjades fanns inget bakomliggande krav på att minska delar av personalen. Men sedan dess har förutsättningarna ändrats. Efter den sista april får hyrsjuksköterskor inte längre anlitas.

Därför har sjukhusledningen valt ut fyra avdelningar med behov av hyrsjuksköterskor för nästa steg i tidmätningen. Samtidigt arbetar man med att införa taskshifting på avdelningarna. Under våren kommer mätningarna fortsätta på alla avdelningar.

– Sjuksköterskor ska göra det de är utbildade för och kunna ha fokus på sina patienter. Vi kanske behöver tillföra annan personal som undersköterskor och vårdnära personal. Målet har inte varit att minska antalet sjuksköterskor, utan att undersöka hur många vi behöver i yrkesgrupperna, samt att rätt person gör rätt saker, säger Suzana Selan.

Det låter som om ni planerar att minska antalet sjuksköterskorna när ni börjar tidsstudien och taskshiftingen på just de avdelningar där hyrsjuksköterskorna ska sluta?

– På vissa avdelningar kanske det behövs färre sjuksköterskor om vi tillför andra resurser, på andra tvärtom. Det vet vi först efter en strukturerad mätning.

Vårdförbundet positiva

Vårdförbundet har deltagit i arbetet med att ta fram instrumentet för bemannings- och fördelningstal, samt i diskussionen om taskshifting.

– Det är bra att arbetsgivaren undersöker hur lång tid omvårdnadsarbete tar. Vi hoppas att sjuksköterskans betydelsefulla roll ska framträda. Den här kartläggningen behövs för att möta framtidens vård. Ska vi ha personcentrerad vård och arbeta i team måste vi veta vem som ska göra vad tillsammans med patienten, säger Martin Johansson, vice ordförande i Vårdförbundet i Blekinge.

Tid för patienten

Han lyfter fram hur viktigt det är att sjuksköterskan får tid till att träffa patienten, ta emot hens berättelse och kunna bedöma omvårdnadsbehoven. I dag tycker han att sjuksköterskorna ofta tvingas sitta för stor del av sin arbetstid på kontoret.

Likaså har det framkommit i undersökningen att sjuksköterskor går till kem lab med blodprover, hjälper till i köket, skjutsar stabila patienter till röntgen, sköter scheman och beställer till förråden.

– Det är inte rätt kompetens på rätt plats, det kan andra göra lika väl. Men det är inte så enkelt som att det därför alltid går att minska andelen sjuksköterskor. Studien RN4cast visar att med hög andel sjuksköterskor i personalen minskar vårdskadorna och patientnöjdheten ökar. Sjuksköterskor kanske kostar lite mer, men samtidigt kan samhället spara miljarder om vårdskadorna minskar, säger Martin Johansson.

Tid beror på kompetens

Målet med tidmätningen är att kunna räkna ut bemanningstal för olika avdelningar. Vårdförbundet är överens med arbetsgivaren om att de bemanningstalen behöver se olika ut på olika vårdavdelningar.

– Sedan kan bemanningstalet inte vara konstant, för det är beroende av individer. Du kan ha en avdelning med flera erfarna sjuksköterskor som kan vårda sex till sju patienter vardera. Men om de slutar och ersätts med nyutexaminerade kanske de bara klarar fyra patienter per sjuksköterska, säger Martin Johansson.

Han har mestadels förhoppningar på projektet. Men även vissa farhågor.

– Jag hoppas att arbetsgivaren inte pressas av sin dåliga ekonomi till att skära för hårt med osthyveln i vår yrkeskår. Taskshifting kan vara bra, men bara om det görs på rätt sätt så att patientsäkerheten inte hotas.