Stockholms landsting hade häromveckan 700 vårdplatser stängda. Värst är det för Karolinska universitetssjukhuset som har en tredjedel av vårdplatserna var stängda. Igår hade även Södersjukhuset sådan brist på vårdplatser att sjukhuset gick upp i stabsläge.

Bristen på sjuksköterskor uppges som den stora orsaken till att vårdplatser inte kan hållas öppna.

Näst lägst i landet

Stockholms län har också färre sjuksköterskor i förhållande till andra delar av landet. Det visar en jämförelse som nyhetsbyrån Siren gjort utifrån Socialstyrelsens siffror. Den gäller antalet sjuksköterskor per invånare, anställda i både offentlig och privat regi 2015, och visar att visar att Stockholms län ligger näst lägst i landet.

  • Riket i snitt har 1 254 sjuksköterskor per 100 000 invånare.
  • Stockholms län har 1 132 sjuksköterskor per 100 000 invånare.
  • Södermanland har lägst täthet med 1 067 sjuksköterskor per 100 000 invånare.
  • Västerbotten har högst täthet med 1 596 sjuksköterskor per 100 000 invånare.

Förutom att Stockholm har jämförelsevis få sjuksköterskor per invånare, så har tätheten också sjunkit de senaste tio åren.

– Den nya statistiken förvånar mig inte alls. Låg sjukskötersketäthet stämmer med den verklighet våra medlemmar har. De har det stressigt och arbetsmiljön är ofta dålig. Akutsjukhusen har sommarsituation året runt sedan flera år, med neddragna vårdplatser och överbeläggningar, säger Gunilla George, Vårdförbundets ordförande i Stockholm.

En tredjedel stängda vårdplatser

Under vecka 9 hade Karolinska universitetssjukhuset nästan en tredjedel av sina vårdplatser stängda (480 av 1 565). Gunilla George lyfter frågan om vårdplatser till att handla om bemanning och främst svårigheter att rekrytera och behålla sjuksköterskor.

– Det finns sängar, men saknas sjuksköterskor. För varje gång till exempel sjukhusen drar ned på somrarna blir marginalerna för personalen allt tajtare. För att rekrytera måste arbetsgivaren förbättra lönerna och arbetsmiljön.

Läkarna har blivit fler

I landet som helhet ökade antalet sjuksköterskor per invånare med 3,6 procent mellan 2005 och 2015. Under samma period ökade läkartätheten med 20 procent.

Sjukskötersketätheten har ökat i alla län utom Stockholm och Västmanland. Största ökningen har skett i Jämtland, Gotland och Kalmar.

Bakgrunden kan vara komplex, en orsak kan var att befolkningen ökar mer i storstadsregionerna. Socialstyrelsen gör ingen analys av de regionala sifforna och inte heller Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Vårdförbundets Gunilla George tror att befolkningsökningen kan vara en aspekt av den jämförelsevis låga sjukskötersketätheten i Stockholm.

Studenter hoppar av

– Det sägs att Stockholms befolkning ökar med motsvarande en busslast människor per dag. Behovet av hälso- och sjukvård har ökat. Samtidigt ser vi hur det är svårt att fylla på med nya sjuksköterskor, för många studenter hoppar av utbildningen efter sin första vfu, kliniska praktik, när de ser hur tufft det är där ute, säger hon.

Samtidigt kan vårdens organisation och komplexitet se annorlunda ut i Stockholm jämfört med andra landsdelar. Stockholm har hög täthet av läkare och den har ökat med elva procent på tio år. Men det har även Uppsala som samtidigt har fler sjuksköterskor per invånare än Stockholm.

– Vi vet att ersättningssystemen i Stockholm premierar besök hos läkare. Vårdförbundet lyfter det i alla vårdvalsdiskussioner med politiker och tjänstemän att vården behöver organiseras annorlunda, med mer förebyggande arbete. Det kan vara sjuksköterskeledda mottagningar som arbetar med friska eller sjuka personer vad gäller folksjukdomar som diabetes, kol och högt blodtryck, säger Gunilla George.