Region Uppsala var 2012 först med att införa tjänsten Journalen. Successivt har alla landsting och regioner följt efter och i dag loggar över en miljon in varje månad.

När patienterna gavs möjlighet att logga in och läsa sin journal på nätet var det många som hade farhågor kring att det skulle skapa oro, göra att patienterna misstolkade information och att det skulle skapa merarbete för personalen.

Läs också: Patienters rätt att läsa journaler skapar osäkerhet i vården

Viktigast att se provresultat

Nu presenteras den första större studien kring effekterna av Journalen för patienterna. En enkätstudie som har besvarats av drygt 2 500 patienter visar att:

  • Tillgång till provresultat är den viktigaste funktionen för patienter.
  • Patienter använder nätjournalen främst för att få en översikt över sin hälsa och kontakt med vården, samt för att följa upp efter besök.
  • Patienterna är mycket positiva till journalen som reform och de möjligheter som systemet ger.
  • Patienter vill ha tillgång till information i journalen inom ett dygn efter besök/provtagning.

Rädsla hos vårdpersonal

Samtidigt visar en annan studie att vårdpersonal fortfarande oroar sig för att digitala patientjournaler ökar risken för att de ska utsättas för hot och våld genom att patienterna via systemet kan få ut mer information om vem som har gett dem vård.

Undersökningen som gjordes vid en akutavdelning och en psykiatrisk avdelning visar att 40 procent av vårdpersonalen trodde att riskerna för hot och våld har ökat med journal på nätet. Men enligt den här studien hade det inte lett till fler händelser av hot och våld.

– Studien visar inga kopplingar mellan förekomst av hot och våld och digitala patientjournaler, men det betyder inte att den kopplingen inte finns. Däremot ser man en tydlig koppling mellan digitala patientjournaler och vårdpersonalens oro för hot och våld, säger en av forskarna bakom studien, professor Åsa Cajander.

Måste tas på allvar

Hon anser att den oron måste tas på allvar och bemötas av landsting och regioner.

– Patienternas behov av information behöver vägas mot vårdpersonalens oro. Det vore till exempel bra att ta reda på hur viktigt det är för patienterna att se namnen på vårdpersonalen, säger Åsa Cajander.

Studierna kring Journalen har gjorts av forskningsprojektet Dome där forskare från Uppsala universitet, Örebro universitet, KTH, Karolinska institutet och Högskolan i Skövde ingår.