– När jag fick mitt första barn som 20-åring hade jag precis kommit till Sverige från Syrien. Jag kunde inte språket och visste ingenting om hur förlossningen skulle gå till. Jag kände mig ensam och hade mest hört skrämmande saker. Så ska ingen behöva ha det. Därför är jag så glad att jag har fått chansen att vara med och bidra till trygga förlossningar, säger Ritta Jakob.

Hon är en av 16 kvinnor som utbildats till kulturdoula av landstinget Sörmland, i ett politiskt beslutat projekt som finansieras av Sveriges kommuner och landsting, SKL. Doulorna är timanställda av kvinnokliniken och kan tala arabiska, somaliska, tigrinja och dari. De är även väl förtrogna med kulturen i det land som patienten kommer ifrån.

Viktig utbildning

Ritta Jakobs och de andra doulorna har gått en åtta dagar lång utbildning, där några av landstingets barnmorskor varit med och bland annat berättat om hur förlossningsvården i Sörmland fungerar. Doulorna har även fått lära sig grundläggande anatomi, hur en förlossning går till och vilka olika former av smärtlindring som finns – från massage till ryggmärgsbedövning.

Ritta Jakob
Ritta Jakob, kulturdoula i Sörmland.

– Jag är mamma till fyra barn och jobbar vanligtvis som tolk inom bland annat mödravården. Jag trodde mig ha ganska mycket kunskap. Men utbildningen fick mig att inse hur lite jag kunde förut. Nu är jag ivrig på att få vara med och stötta vid förlossningar, säger Ritta Jakob.

Större risk för utlandsfödda

Emma Younis är en av de barnmorskor som deltagit i projektet och utbildat doulor. Hon berättar att målsättningen är en mer jämlik vård, med minskade risker för allvarliga händelser.

Både mödra- och spädbarndsdödligheten i samband med förlossing är mycket låg i Sverige. Men som Vårdfokus tidigare berättat visar forskning att kvinnor från låginkomstländer som inte talar svenska eller engelska löper sju gånger större risk för att dö i samband med graviditeten eller förlossningen. Deras barn löper flera gånger större risk att dö under graviditeten, förlossningen eller nyföddhetstiden.

Bidragande orsaker är att patienterna har en bristande kunskap om – och lägre tillit till – den svenska vården. Samtidigt finns det stora brister inom vården vad gäller bemötande, information och kommunikation. I flera av de förlossningsrelaterade dödsfall som drabbat icke-svenskspråkiga kvinnor användes inte professionell tolk, vilket ledde till fördröjningar i diagnostik och behandling.

– Ett allvarligt exempel är att de råd vi ger om när man ska söka vård, exempelvis vid minskade fosterrörelser, inte alltid fångas upp eller förstås. Flera av kvinnorna i den här gruppen kommer in väldigt sent till förlossningen, vilket avsevärt ökar riskerna för både mamman och barnet, säger Emma Younis.

Tolkar språket och kulturen

Studier har visat att det inom patientgruppen är betydligt vanligare med förlossningsrädsla. Särskilt utsatta blir kvinnorna vid akuta situationer, när det inte finns möjlighet att kalla in en tolk som kan förklara vad ett kejsarsnitt är och varför det behövs. 

– I sådana lägen får man försöka kommunicera på andra sätt än med språk. Men det blir en väldigt jobbig situation för kvinnorna, och som barnmorska känner man sig otillräcklig. Vi vill ju göra allt för att de ska känna sig trygga och få en så bra upplevelse som möjligt. Därför känns det bra att vi nu har doulor som inte bara tolkar ord utan kulturen, och som hjälper till att inge ett förtroende för vården, säger Emma Younis.

Ska uppfylla kriterier

Det är barnmorskor inom mödravården som kan erbjuda en doulakontakt från och med graviditetsvecka 32 för de kvinnor som uppfyller vissa kriterier. De ska förutom att vara tolkkrävande ha andra behov eller utmaningar, som ett svagt socialt nätverk, förlossningsrädsla eller svårigheter att ta till sig information från vården.

Därefter tar kvinnan själv kontakt med sin doula, de träffas ett par gånger innan förlossningen för att prata ihop sig om förväntningar och önskemål. När förlossning drar igång är tanken att doulan ska komma in och vara med under det aktiva skedet, men det kan också bli tidigare om det är en tung och långdragen latensfas.

Även efter förlossningen finns doulan med som ett stöd under en period. Då kan det handla om att följa med till mödravårdscentralen eller visa vilka olika former av föräldrastöd som finns att tillgå.

– Vi börjar jobba skarpt i november. Men jag har faktiskt smygstartat, vi hade ett brådskande patientfall där vi tyckte att det var lämpligt att ta in en av de doulor som var färdigutbildad. Kvinnan som födde berättade att hon kände sig lyckligt lottad. Hon hade varit väldigt rädd innan, men nu blev förlossningen trygg och bra. Det är sådant vi vill höra från våra patienter, säger Emma Younis.