Specialistsjuksköterska

Hon förbättrar vården för patienter med kol

Hon förbättrar vården för patienter med kol
Eva Liljeqvist vill sprida kunskap till alla som på olika sätt arbetar med vård till patienter med kol. Bild: Erika Olofsson/Lokaltidningen Stenungsund.

Ambulansen tog kontakt med Eva Liljeqvist och undrade vad vårdcentralen i Henån gjort. De behövde inte alls rycka ut lika ofta till patienter med kol. Vårdfokus har pratat med en eldsjäl som vill förändra vården,

Som ny astma- och kolsjuksköterska på Capio vårdcentral i Henån på Orust för två år sedan kavlade Eva Liljeqvist upp ärmarna. Hon ville att vårdcentralens mottagning skulle erbjuda bättre vård till patienter med kol, kronisk obstruktiv lungsjukdom. De började arbeta i ett interprofessionellt team, som satsade på att bygga upp patienternas kunskap och förmåga till egenvård.

– Det blev en bekräftelse på att vi har lyckats när ambulanspersonalen berättade att förut fick de köra in någon patient med kol-exacerbation varje dag till sjukhuset – nu var det knappt en i veckan, säger hon.

Arbetar i team

Kol-exacerbation betyder en akut försämring med symtom som ökad andfåddhet, mer hosta och slem.

Eva Liljeqvist arbetar tillsammans med fysioterapeut, arbetsterapeut och kurator i ett team och stämmer av med läkaren varje vecka.

– Då får patienten hjälp av den som är mest kompetent inom ett område. Det kan gälla att öka den fysiska aktiviteten, uppmuntra motståndsandning, lära ut hostteknik eller hur man bäst inhalerar ett visst läkemedel.

Vill utbilda andra

Nu har teamet tagit fram en utbildningsfilm för personal i kommunens hemsjukvård, hemtjänst och ambulansen. Hon vill sprida kunskap från den specialiserade astma- och kolmottagningen ut till de svårast sjuka som inte ens orkar komma till vårdcentralen.

– Jag vill skapa en gränslös vård med samarbete. Genom att utbilda hemsjukvård, hemtjänst och ambulansen kan vi ofta ge rätt vård hemma istället för att patienten ska behöva åka in till sjukhus, säger Eva Liljeqvist.

På vårdcentralen får patienten möjlighet att träffa teamet. I början genomförs en rad undersökningar för att bestämma lungornas funktion och ställa diagnos. Fysioterapeuten gör ett gångtest, en dyspnéskattning och utformar ett lämpligt träningsprogram. Arbetsterapeuten hjälper till och anpassar i hemmet. Kuratorn kan ge psykosocialt stöd, då sjukdomen ofta är förknippad med rädsla och ångest.

Mer nytta av läkemedlet

En av Eva Liljeqvists viktigaste uppgifter som specialistsjuksköterska i teamet är att stötta patienten att få maximal nytta av sina inhalationsläkemedel.

– Långt ifrån alla patienter har rätt teknik för sin inhalation. Det är en djungel. Jag följer upp så att de lär sig hur man tar olika läkemedel. Vissa har inte tillräcklig andningskapacitet för sitt läkemedel, för att få ned det i luftvägarna på rätt sätt.

Svårt sjuka som får hjälp av en anhörig, hemtjänstpersonal eller hemsjukvården behöver ofta använda aerosolspray istället för pulverform av inhalationen. Eva Liljeqvist menar att aerosol med fördel ges med hjälp av en så kallad spacer.

– Det är viktigt att få ut så mycket som möjligt av läkemedlet i lungorna. Innan man tar läkemedlet bör man ha uppmana patienten att andas mot ett motstånd. Då blåser man upp lungballongen, som jag brukar säga för att förklara, säger hon.

Att andas mot motstånd öppnar lungblåsorna, det går att göra med hjälpmedel som andningspipor eller ba-tub.

– Eller med de egna läpparna som om man spelade trumpet. När de små luftvägarna öppnas upp på det viset så börjar man hosta och kan få loss slemmet.

Lära sig huffa

Hon berättar ivrigt om att hostteknik, att huffa, och att dricka varmt – allt för att kunna få loss slem.

– Det här sättet att arbeta på, så att patienten kan ta ansvar för sin egen vård, och titta på helhet av vad som är just den patientens behov, har gett fantastiska resultat.

Eva Liljeqvist poängterar att de inte uppfunnit något nytt och revolutionerande, utan fått goda resultat av att arbeta utifrån Socialstyrelsens riktlinjer, som till exempel prioriterar motståndsandning, interprofessionell samverkan, kol-skola och fysisk aktivitet högt.

Läs också: Så ska astma och kol tas om hand i primärvården

De arbetar utifrån Riksförbundet Hjärtlungs kolskola med patienterna, och för omvårdnad får de vägledning genom astma- och kolsjuksköterskans Claire Johnsons bok ”Egenvårdsråd vid kol”.

Träna på rätt nivå

I det interprofessionella teamet har fysioterapeuten Robert Häger en central roll för att hjälpa kol-patienterna med fysisk aktivitet på rätt nivå.

– Det är allt från långpromenader till att parkera bilen längst bort på parkeringsplatsen här utanför eller att stå hemma och köra rullatorn över en mattkant för att träna inför att gå på ett barnbarns dop, säger Eva Liljeqvist.

Eva Lindqvist har föreläst på ASTA-dagarna i Karlstad, utbildat andra astma- och kolsjuksköterskor och ambulanspersonal, samt tagit emot studiebesök. Nu ska hon dela med sig av sina erfarenheter av omvårdnad kring patienter med kol på Högskolan i väst.

– Det här sättet att förbättra vården kan alla göra. Vi har tagit en patient i taget och satt igång. Man få aldrig tiden om man tänker att man ska ta tag i alla patienter på en gång.

 

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida