Hemsjukvårdens patienter drabbades värst av värmeböljan
Patienter med hemsjukvård var extra utsatta under förra sommarens värmebölja. Inte bara på grund av sitt hälsotillstånd utan också för att samordningen inte fungerade optimalt mellan kommuner och regioner, visar Socialstyrelsens utvärdering.
Ansvarsfördelningen mellan kommuner och regioner när det gäller krisberedskap för patienter med hemsjukvård behöver förtydligas. Det konstaterar Socialstyrelsen i en utvärdering av kommunernas krishantering under förra årets extremt varma sommar.
Det är på uppdrag av regeringen som Socialstyrelsen analyserat hur den kommunala hälso- och sjukvården och socialtjänsten hanterade sina uppdrag och lyckades ta hand om patienter och brukare under den varmaste sommaren på 260 år.
Erfarenheterna är viktiga eftersom sannolikheten är stor att framtidens somrar blir lika varma, skriver Socialstyrelsen.
Utsatta i värmen
Enligt SMHI fick Sverige förra året uppleva fler dagar i rad än någonsin tidigare med temperaturer över 30 grader. Värmen påverkade alla, men mest utsatta var äldre, kroniskt sjuka och personer med vissa typer av funktionsnedsättningar.
Fjolårets värmebölja ledde också till fler dödsfall än tidigare somrar. Cirka 700 fler än normalt dog under juni, juli och augusti, enligt Folkhälsomyndigheten. Men hur stor del av överdödligheten som berodde direkt på värmen är ännu inte klarlagt.
Enligt Socialstyrelsen har svenska studier visat att sjukhusen inte drabbades så hårt av värmeböljans effekter. Där var ökningen av antalet dödsfall procentuellt sett lägre jämfört med den totala ökningen.
Vem tar ansvar?
Däremot verkar patienter i hemsjukvården ha farit mer illa. Fler sjuka vårdas hemma och på senare år har de avancerade vårdbehoven i hemmen ökat. Vårdhygien är en större utmaning hemma och särskilt när det är varmt. Det kan också bli problem med teknisk utrustning.
Men hemsjukvårdens patienter är också en extra utsatt grupp för att ansvaret för deras vård och omsorg delas mellan flera olika aktörer. Här behöver roller och ansvar klargöras, enligt Socialstyrelsens analys.
Totalt sett behöver den kommunala hälso- och sjukvården och socialtjänsten utveckla sin krisberedskap, även om den börjar bli bättre, konstaterar Socialstyrelsen. Utvärderingen visar att kommuner som varit mer förberedda också lyckats bättre.
Hjälp att prioritera
I intervjuer och workshops med personal från kommunernas hälso- och sjukvårdsverksamheter har många uttryckt att de klarade jobbet under den varma sommaren bättre än förväntat. Men många efterfrågar också mer kunskap om krisberedskap under en värmebölja, både genom övning och utbildning.
Det finns också önskan om mer stöd och bättre metoder för att kunna göra prioriteringar mellan patienter och brukare då det är kris och det saknas resurser, i stil med sjukvårdens triage-system.