Både Kristina Molén och Berit Olrog gillar det självständiga arbetet på Smärtcentrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. När flera andra smärtmottagningar i regionen stängdes fick Smärtcentrum 2018 problem. Antalet remisser och patienter ökade kraftigt, vilket ledde till långa kötider.

Tack vare nya, och enligt kliniken bättre sätt att arbeta har nu väntetiderna kunna kortas. En betydelsefull del av det är att de erfarna sjuksköterskornas kompetens utnyttjas mer i teamets arbete.

– En konkret förändring är uppgiftsväxling, där vissa första bedömningar görs av en sjuksköterska istället för läkare, vilket betyder att fler patienter får hjälp inom vårdgarantin, säger Ann-Charlotte Eliasson, vårdenhetschef på Smärtcentrum.

Kompetens tas tillvara

Berit Olrog är intensivvårdssjuksköterska i botten och har lång erfarenhet av att arbeta speciellt inriktad mot smärtområdet. Hon trivs med det nya arbetssättet där hon tycker att sjuksköterskornas kompetens tas tillvara.

Nya patienter remitteras in, ofta från primärvården och träffar då ofta en sjuksköterska.

– Vi gör en första bedömning. Vi lyssnar på deras berättelse och utgår ifrån deras behov. Smärta är en unik upplevelse för varje individ, den går inte att generalisera. Ingen kan veta hur ont en annan person har. Vi har möjlighet till att utgå ifrån det synsättet, kanske mer än man har i primärvården, säger Berit Olrog.

Läs mer om långvarig smärta i Vårdfokus tidigare tema: När det onda aldrig släpper

Formulär som verktyg

Som ett verktyg för det första samtalet har sjuksköterskorna de formulär som hör till det nationella registret för smärtrehabilitering.

– Det fyller patienten i hemma, och det är omfattande, med smärtteckning av kroppen, och hur man mår och har det, psykosociala faktorer, ångest, depression och katastroftankar. Det är olika aspekter som man idag vet påverkar smärta, säger Kristina Molén.

Hon är sjuksköterska och har erfarenhet från ortopedin, med mycket  postoperativ smärtlindring.

Sjuksköterskornas första bedömning är sedan grunden vid teamkonferensen. Där behövs patientens behov och nästa steg planeras. Det kan var läkarbesök, smärtrehabiliteringsprogram, gruppträffar med fysioterapeut eller psykolog, eller individuella träffar.

Patienterna som kommer till mottagningen har ofta haft långvarig smärta, som också påverkat deras livssituation. Men de fem sjuksköterskorna på Smärtcentrum arbetar även i team för inskrivna för akut smärta.

De följer upp alla nyopererade patienter som har smärtpumpar. Det gäller framför allt nyopererade patienter som har eda-pump eller intravenös pca-pump, men också patienter med cancer som har smärtpump med kateter spinalt i ryggen.

Gillar omväxlingen i jobbet

Berit Olrog och Kristina Molén gillar hur omväxlande arbetet är.

– Det är spännande som sjuksköterska att både arbeta med akut, ofta postoperativ smärta och medicinteknik som smärtpumpar och sedan även med helt annan typ av vård, med patienterna med långvarig smärta där vi har den samtalsdelen och uppföljningar.

Båda sjuksköterskorna tror att en viktig anledning till att de trivs och arbetat kvar i fem år är att de hela tiden utvecklas.

– Vi utvecklas i förändringsarbetet. Vi försöker lära oss av varandra i teamet, av de olika professionerna, genom att delge varandra kunskap och erfarenhet. Ibland är det också krävande, säger Kristina Molén.

Uppföljande telefonsamtal

En annan viktig arbetsuppgift sjuksköterskorna har är att de följer upp patienterna som fått läkemedelsbehandling genom telefonsamtal.

– De flesta läkemedel som sätts in här är behöver trappas upp. Vi har kontakt med patienten veckovis för att stämma av hur det går. Alla läkemedel har tyvärr biverkningar, vi har inga trollspön tyvärr. Men vi peppar patienterna att stå ut, för biverkningarna blir ofta bättre efter ett tag, säger Berit Olrog.

Trötthet är den vanligaste biverkningen, men läkemedlen kan också orsaka till exempel muntorrhet, illamående eller yrsel.

För patienter med långvarig smärta rekommenderas inte smärtbehandling med opioider.

– Nej, de har sämre effekt på smärtan på sikt och även andra har mycket negativa konsekvenser. Vi brukar säga att vi inte vill orsaka patienten ett problem till, säger Berit Olrog.

Specialisttid inom tre månader

Tack vare de nya arbetssätten har det blivit mycket lättare för patienterna att få vård på Smärtcentrum. Tillgängligheten för nybesök har förbättrats kraftigt. För ett och ett halvt år sedan fick 29 procent av patienterna tid hos specialistläkare inom tre månader, nu är det 95 procent.

Vad har läkarna tyckt om att sjuksköterskorna tagit över arbetsuppgifter de gjorde tidigare?

– Det fungerar jättebra. Det har inte varit känsligt. Våra sjuksköterskor är erfarna och oerhört duktiga. Läkarna tycker att det är bra att ha sjuksköterskornas breda anteckningar att utgå ifrån på teamkonferenserna. Alla läkare jag talat med är positiva till arbetssättet, säger Ann-Charlotte Eliasson.

Sjuksköterskorna själva ser det inte som att de övertagit någon annan yrkesgrupps arbetsuppgifter, utan mer som att deras kompetens utnyttjas på bästa sätt i teamet kring patienten.

Har ni fått högre lön också?

– Lönen är inte direktkopplad till detta, men för oss sjuksköterskor är det naturligtvis viktigt att lönen avspeglar det arbetet man gör. Där finns alltid förbättringspotential, säger Kristina Molén.