Bottenvåningen på Hallands sjukhus i Halmstad är ett myller av mörka, labyrintiska gångar. Men vid den forna huvudentrén, numera ingång 19, värmer eftermiddagssolen genom de stora glaspartierna.

– Man hoppas på lite blandat väder när man jobbar på sommaren. Det kan bli deppigt att gå här inne och se att det är varmt ute, säger sjuksköterskan Amanda Gunnarsson.

Hon är tillbaka efter en veckas eftertraktad juliledighet, tyvärr den regnigaste hittills i sommar.

Tillsammans med kollegan Carolina Olander tar hon hissen från omklädningsrummet upp till avdelning 61, specialiserad på hematologi, njurmedicin, diabetes och hormonella sjukdomar.

På sommaren dras antalet vårdplatser ner från 24 till 16 för att klara semestrarna. Tre arbetsgrupper med vardera en sjuksköterska och två undersköterskor har blivit två grupper, med en sjuksköterska och en undersköterska i varje.

Utöver det finns en ”resurs” som stöd. Ordinarie personalstyrka på nio har alltså bantats till sex och sjuksköterskorna får fler arbetsuppgifter eftersom färre undersköterskor finns på plats.

När Carolina Olander och Amanda Gunnarsson stämplat in vid entrén till avdelningen kollar de i pärmen där arbetsfördelningen står.

Sämre koll som resurs

– Jag är resurs, konstaterar Carolina Olander. Då är man lite överallt. Skillnaden är att man inte får samma koll på patienterna som vanligt.

Hon tar plats bakom datorn i receptionen för att sätta sig in i patienternas vårdbehov och medicinska tillstånd. Två extra vårdplatser har öppnats, så 16 patienter har blivit 18 och ytterligare en väntas komma in det här dygnet. Då är de maximalt tre extraplatserna fyllda.

Amanda Gunnarsson ska ingå i endo-nefro-teamet med ansvar för åtta patienter. I ett rutnät på whiteboarden i arbetsrummet står namn, salsnummer och vårdinstruktioner.

Amanda Gunnarsson antecknar vad hon behöver göra hos varje patient i ett handskrivet protokoll. Om en timme är det dags för avstämning med läkaren.

När Carolina Olander fått någorlunda överblick går hon in i ett ledigt arbetsrum för överlämningsmöte med kollegan Ida Andersson, som jobbat dag.

Som vanligt är det överbelagt

– Ja, vi har ju överbeläggning som vanligt, säger Ida Andersson och berättar att några av dem som skulle ha lämnat avdelningen fått stanna kvar av olika anledningar.

En har kräkts oväntat och behöver fortsatt tillsyn. En annan har en eventuell missbruksbakgrund som kan göra värdena mer svårtydda. Flera behöver antibiotika de närmaste timmarna.

Carolina Olander och Amanda Gunnarsson har jobbat här sedan början av året då de blev klara med sina utbildningar i Halmstad respektive Karlskrona. Men de är redan veteraner. Anställningsrekordet just nu uppskattar de till runt två år.

I sommar kommer en helt ny sjuksköterska till avdelningen. Då blir de sex nyutexaminerade av totalt nio.

"Vi är ett starkt team"

– Egentligen skulle vi som inte är så erfarna inte behöva jobba ensamma i sommar, men ikväll ska vi göra det ändå, konstaterar Amanda Gunnarsson. Men det kommer gå bra. Vi är ett starkt team.

Båda två har sommarjobbat på Hallands sjukhus tidigare, Carolina Olander som undersköterska på akuten och Amanda Gunnarsson på ortopeden. Ändå var de inte riktig beredda på den situation de möter sin första sommar som sjuksköterskor, till exempel pusslet med vårdplatser.

– Vi tvingas att ständigt flytta på patienter till andra avdelningar för att kunna ta in nya. Det är som Tetris! Vi stänger och öppnar vårdplatser hela tiden. Det kan gå på två timmar ibland, säger Amanda Gunnarsson.

Särskilt de infektionskänsliga patienterna är svåra att flytta eftersom de behöver ligga på enkelsalar. Men när vårdplatskoordinatorn ringer kan läget bli pressat.

– Är inga läkare på plats måste vi fatta besluten. Det är jättesvårt. Ibland säger man ja bara för att lösa ett problem, säger Amanda Gunnarsson.

Den minskade personalstyrkan gör också jobbet extra tufft, tycker båda.

Trött och lättirriterad

– Det blir stressigt och jag tror att patienterna känner av det, säger Carolina Olander. Jag är mycket tröttare än vanligt. Humöret blir sämre och jag är mer lättirriterad.

Färre sjuksköterskor innebär också en större sårbarhet för patienterna, anser hon.

– Ibland blir vi fast på en vårdsal i en timma och då kan vi inte rå om de andra patienterna på det sätt vi skulle vilja. Om någon blir väldigt dålig kan det behövas två sjuksköterskor på plats.

Amanda Gunnarsson håller med:

– Vissa dagar känns det som att man bara hinner ge tabletter och inte stanna kvar och prata. När läkaren frågar hur en patient mår så svarar man helt ärligt att ”jag har inte en aning”. Så ska det inte behöva vara.

Det värsta tycker hon är att vissa patienter skickas hem trots att de egentligen borde stanna på avdelningen en eller ett par dagar till.

"Känns pissdåligt"

– I stället får de komma på återbesök om en till två veckor. Det händer också att vi måste avboka patienter som har planerade besök, det känns rent ut sagt pissdåligt.

I juli nästintill fördubblas Halmstads befolkning på grund av turismen. Det sätter extra press på hela vårdapparaten och är något som arbetsgivaren planerar för under lång tid, säger Jonas Hultgren, verksamhetschef på akutkliniken på Hallands sjukhus.

– Vi har inte mindre utmaningar än andra sjukhus. Däremot strävar vi efter att sommarens bemanning ska vara en del av vår planering för hela året. En anledning till att det sett bättre ut inför årets semestrar är att vi har lyckats rekrytera ett större antal sjuksköterskor än det som har slutat hos oss under resten av året.

När Sveriges Television i juni i år frågade samtliga regioner hur de klarat semesterkrisen stack Halland ut som den enda som beräknade ha all nödvändig personal på plats.

Sov bort sin semester

Det är dock inte en beskrivning som de anställda på avdelning 61 känner igen sig i. Förra veckan var Carolina Olander schemalagd 43 timmar. Den här veckan blir det 45. Om någon av kollegorna blir sjuk måste hon ta ett dubbelpass. Någon beredskap för oplanerad frånvaro finns inte.

– Den som jobbat måste stanna kvar, det finns ingen personal att kalla in.

Amanda Gunnarsson hör ändå till dem som lyckades få en önskad semestervecka i juli. De andra två tar hon ut nu i augusti. Men några extrapass lockas hon inte av, trots den nya ersättningsmodellen som ger upp till tre gånger ordinarie lön.

– Nej! Det har varit så hög belastning hela våren, så jag är alldeles för trött. Den här semesterveckan har jag bara legat hemma och sovit!