I studien har papperslösa migranters livsförhållanden och psykiska hälsa kartlagts. Drygt hundra personer ingick i undersökningen som gjordes åren 2014-2016 i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Siffrorna är alarmerande höga, skriver forskarna i sin rapport. Av de papperslösa led 71 procent av allvarlig depression, i Sveriges befolkning är motsvarande siffra 5 procent.

– Resultatet visar att papperslösa är en väldigt utsatt grupp där stressrelaterad ohälsa är mycket hög. Många berättade att de aldrig hade klarat sig om det inte vore för hjälpinsatser från kyrkor och andra i civilsamhället, säger Lena Andersson, socionom och en av dem bakom studien vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.   

Ofta hungriga

Majoriteten fruktade att återvända till sina ursprungsländer, av politiska skäl, på grund av krig eller för att de tillhörde en minoritet och var rädda för trakasserier. Nästan alla hade osäkra boenden och var tvungna att flytta ofta. 57 procent av de papperslösa migranterna upplevde ofta att de gick hungriga.

I december hade Vårdfokus en rad artiklar på temat flyktingvård där det framgår vilken vård papperslösa har rätt till.

Annat som lyftes i temat är det faktum att färre flyktingar kommer hit nu, men att de som gör det har ett större vårdbehov. En artikel berättade om det nya verktyg som testas på asylmottagningar för att lättare fånga upp flyktingar med symtom på depression, ångest och posttraumatiskt stresssyndrom, PTSD.