Sverige har äntligen en ny regering – och en januariöverenskommelse – på plats. Det gör förutsättningarna tydligare för Vårdförbundet i arbetet med att försöka få gehör för förbundets krav i vårens stora avtalsförhandlingar med Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Inte minst när det gäller yrkandet om ett lönelyft på 10 000 kronor för särskilt yrkesskickliga, uppskattningsvis var fjärde yrkesverksam medlem i Vårdförbundet.

Läs också: Vårdförbundets krav: 10.000 mer i månaden

Lena Hallengren beskuren.jpg
Lena Hallengren (S) socialminister.

En som snart kommer att uppvaktas i frågan är Lena Hallengren (S) ny socialminister med ansvar för vården, som Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro redan har mobilnumret till:

Vad säger du om utnämningen av Lena Hallengren?

– Jag skickade ett sms och gratulerade henne direkt i måndags och fick ett "tack" tillbaka. När Alliansen hade makten och Socialdemokraterna var i opposition var hon sakkunnig i vårdfrågor. Då hade vi mycket kontakt och träffades ofta. Då trodde jag att det var hon som skulle bli ansvarig för vårdfrågorna i förra regeringen. Jag upplever henne som engagerad och kunnig i vårdfrågorna, så jag ser fram att möta henne igen. Och jag tror det är klokt att ha en minister som inriktar sig specifikt på vården, det här är ju befolkningens viktigaste fråga just nu.

Läs också: Lena Hallengren (S) får ansvar för sjukvården

Läs också: Lovar mer resurser till sjukvården

Vad vill du prata med den nya socialministern om?

– I dag pratar alla nästan bara om den nära vården. Jag håller helt med om att vi behöver göra omställningen till mer nära vård. Men om du får en hjärtinfarkt, stroke eller cancer så måste sjukhusvården också fungera och vi ser att den inte gör det i dag, för att våra yrkesgrupper saknas. Det här behöver jag prata med vår nya minister om. Vi måste kompetensförsörja den nära vården men vi måste också ha specialistkompetens till våra sjukhus och jobba parallellt med dessa frågor. Annars kommer befolkningen inte få tillit till den nära vården.

– Vårdförbundet uppmanar den nya regeringen att tillsätta en nationell kommission för vårdens kompetensförsörjning, bland annat. Det är mycket i uppdraget som Lena Hallengren får som belyser problem vi känner igen, som satsningar på psykiatrivården och stärkt skydd för vårdpersonal. Det här berör våra medlemsgrupper och är frågor där vi vill vara med och diskutera lösningar.

Att regeringen tillsammans med samarbetspartierna säger att de vill satsa på bättre villkor för att få fler att stanna i vården.  Vad betyder det för Vårdförbundets medlemmar?

– Det betyder att regeringen ser problemet och det är jättebra. Sedan behöver vi hitta en lösning. Som jag sagt tidigare innehåller budgeten för lite HUR. Vårdförbundets förslag till en lösning är att se över villkoren och lönerna för våra medlemsgrupper för att de ska vilja stanna kvar i vården.

När du pratar med Lena Hallengren om Vårdförbundets krav i avtalsförhandlingarna med SKL om ett lönelyft på 10 000 för särskilt yrkesskickliga, vad kommer du att ta upp då?

– Regeringen nämner en hel del stadsbidrag till vården i sin nya budget. Vårdförbundet vill prata med henne om hur SKL kan använda en del av statsbidragen för att satsa på våra medlemmars löner. På så vis blir arbetsgivarna och yrkena mer attraktiva, det blir lättare att rekrytera och behålla kompetent personal, alltså att bemanna och kompetensförsörja vården. Det handlar om god löneutveckling under hela yrkeslivet, där kunskap, erfarenhet och bidrag till verksamhetens resultat avspeglas på lönen. Det handlar även om möjligheten till hälsosamma villkor som ger ett hållbart yrkesliv och privatliv.

– Min uppmaning till Lena Hallengren är att använda kömiljarden till att attrahera och behålla personal. Samma sak med professionsmiljarden. Vårdkrisen är en bemanningskris. Nu har politikerna en möjlighet att rätta till bristerna och det finns öppningar för detta i budgeten. Statsbidragen måste gå att använda till kompetensförsörjning.

Samtidigt som regeringen vill satsa på vården är det sänkta skatter på gång. Samtidigt kommer Vårdförbundet och ber om ganska mycket pengar till sina medlemmar i en avtalsrörelse med SKL. Vad kan medlemmarna förvänta sig av det som kommer att hända under våren?

– Vi kommer att köra på. Det handlar om vilken välfärd vi vill ha i Sverige. Nu har vi en socialdemokratisk regering som gärna trycker på välfärdens varande och vikten av den. Om vi inte gör den här satsningen då tror jag att det leder till fler stängda vårdplatser, ökade köer, cancervård som inte ges i tid, psykiskt sjuka barn som kommer att må ännu sämre. Någonstans är det ett val man behöver göra och jag är övertygad om att det finns pengar i systemet som kan finansiera våra krav.

– Jag tror också att socialministern och den nya utbildningsministern behöver jobba ihop när det gäller kompetensförsörjningen. Det är viktigt med ett samarbete mellan de här departementen. Min ingång just nu är att försöka träffa dessa båda ministrarna samtidigt för att prata om kompetensförsörjning, som vi tror är den stora orsaken till den vårdkris vi ser, som nu också politiker kallar för vårdkris.

Var är det viktigast att påverka för att ni ska lyckas få gehör för erat krav på 10 000 kronor i lönelyft till var fjärde medlem: Nya ministern? Regionerna? Kommunerna? Chefer ute på arbetsplatserna?

– Just nu tror jag att det är viktigt att SKL får mandat från sina medlemmar att jobba med den här frågan med oss, att jobba med vårt avtal. Därför är påverkansarbetet ute i regioner och kommuner viktigt. Lokalpolitiker och arbetsgivare som har svårt att kompetensförsörja. Samtidigt måste vi jobba med hur statsbidragen kan användas. I en vanlig årlig lönerevision finns inte de här pengarna. Där blir dialogen med regeringen viktig.