Det är betydligt vanligare med typ 2-diabetes bland invandrare som kommer från länder utanför Europa, än bland personer med ursprung från Sverige.

Samira Yousef från Syrien har haft typ 2-diabetes i 19 år. I dag träffar hon diabetessjuksköterskan Anna Söderqvist på Wasa vårdcentral i Geneta utanför Södertälje för sin årliga kontroll. De känner varandra sedan flera år.

Gått ned i vikt

— Det är inte alltid lätt att ha diabetes, mat är så gott, men jag äter i alla fall mycket grönsaker. När jag tar något sött tänker jag direkt att det inte var bra, säger Samira Yousef.

Numera tar hon både tabletter och insulin. Hon promenerar mycket och har gått ned flera kilo i vikt.

Anna Söderqvist berättar att långtidsblodsockret, HbA1c, ligger högt, och att insulindosen behöver höjas. Hon höjer den med två enheter morgon, middag och kväll.

Samira Yousef har bott i Sverige i många år, fått fem barn här, som i dag har egna familjer. Hon och Anna Söderqvist har inga problem att förstå varandra. Vårdcentralen har också en tolk tillgänglig som talar arabiska och syrianska.

Mer bulgur än gröt

Som diabetessjuksköterska har Anna Söderqvist lärt sig en hel del om mat från Mellanöstern.

— Här pratar vi mer om bulgur än havregrynsgröt, som ingen äter ändå. Det är kul att prata mat. Kostråd är viktigt för personer med typ 2-diabetes, den kan ofta bli bättre med livsstilsändringar. Men jag undviker pekpinnar och att väcka skuldkänslor. Jag vill ju att patienterna ska komma tillbaka. Jag uppmuntrar förändringar de själva berättar om, säger hon.

Geneta är ett socioekonomiskt utsatt område där invånarna inte alltid har de bästa förutsättningarna för att ta hand om sin hälsa. Därför är Anna Söderqvist speciellt stolt över statistiken för långtidsblodsocker, HbA1c. Här ligger fler patienter än genomsnittet för regionen under målvärdet 52 mmol/liter.

Framgångsfaktorerna bakom det är att kalla patienterna årligen, att ledningen tycker att diabetesvård är viktig, att vårdcentralen använder jämförande statistik och att den har en diabetessjuksköterska.

Det visar en studie från Sveriges kommuner och landsting, SKL, om jämlik vård. Där utmärkte sig vårdcentralen i Geneta med sina goda resultat.

Kulturkompetent vård

I Stockholmsregionen finns ett behov av kulturkompetent diabetesvård, visar en pilotstudie av Per Wändell, professor på Karolinska institutet. Därför utvecklas ett sådant program.

En av de ansvariga är diabetessjuksköterskan Nouha Saleh Stattin på Akademiskt primärvårdscentrum i Huddinge.

— Kulturkompetent vård är både lätt och svårt. Det viktiga är att vården är personcentrerad och att vi frågar hur personen tänker kring sin sjukdom. Det ska vara en balans mellan hänsyn till kulturell bakgrund och de individuella behoven. Jag är ibland ambivalent till om den kulturella aspekten är så stark och tror mer på att vi alla är unika, säger Nouha Saleh Stattin, som själv kommer från Libanon.

Hon värnar om diabetessjuksköterskans tid för att höra patientens berättelse, tolk för att alla ska förstå och förebyggande arbete. Hon tar nu fram ett kommunikationsmaterial med bilder för dem som har problem med språket och det skrivna ordet.

Orsaken till att vissa invandrargrupper i Sverige har högre risk att få typ 2-diabetes är inte helt känd.

Enkla svar saknas

— Vi saknar enkla svar. Ärftlig sårbarhet är en riskfaktor för personer från den indiska subkontinenten och delvis från Mellanöstern. Även övervikt, rökning, kost och brist på motion ökar risken, men vi har inte data om det i grupperna. Stress påverkar sannolikt också, säger Per Wändell, professor på Karolinska institutet.

Det kan också vara vanligare att få diabetes i Sverige än i hemlandet. En studie som omfattade 23 000 personer i Turkiet visade att sju procent hade diabetes. När en motsvarande studie, men med endast 238 deltagare, gjordes med turkiska invandrare i Flemingsberg, var antalet diabetiker nästan det dubbla, tolv procent.

— Vi har inget entydigt svar på varför. Så vitt vi vet var det typ 2-diabetes hos alla. För kvinnorna är det ofta kopplat till övervikt, och hos männen till högt blodtryck och rökning. Det är viktigt att sprida en medvetenhet och arbeta förebyggande, säger Per Wändell.

Att byta livsstil från landsbygd i Turkiet till storstad i Sverige, kan också ha påverkat, menar han. Fler får också diabetes när de flyttar till Istanbul.