Sjuksköterskan och barnmorskan Marjukka Vallimies-Patomäki vill inte kalla sig för Finlands mäktigaste sjuksköterska.

– Vi är alla viktiga och har våra speciella uppdrag, alla behövs, säger hon.

Men sedan många år tillbaka arbetar hon som rådgivare åt Finlands högsta politiker och tjänstemän med ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågor. Som ”ministerial adviser” jobbar hon på departementet tillsammans med ett team där det ingår flera sjuksköterskor och även annan legitimerad vårdpersonal.

Makt och inflytande

Hon finns nära makten och är direkt inkopplad i frågor som rör lagändringsförslag, utbildning och budget, bland annat. Senast var hon inbjuden till parlamentet för att prata om en ny lag som hon pushat mycket för, som kan ge sjuksköterskor i Finland större möjlighet att skriva ut läkemedel.

Det är SSN, sjuksköterskornas samarbete i Norden, som låtit undersöka hur stort inflytande sjuksköterskor har på hög beslutsfattarnivå i de nordiska länderna, framför allt genom rollen som Chief Nursing Officer eller Government Chief Nursing Officer.

Detta är titlar och positioner som WHO, Världshälsoorganisationen, vill att alla länder ska ha för att öka sjuksköterskors inflytande och få in mer ”nursing” i beslutsfattandet, både nationellt och internationellt inom WHO. I Sverige finns posten ”chief nurse officer” på Socialstyrelsen, där nuvarande chefssjuksköterskan heter Charlotta George.

Finland sticker ut

Men det är inte titeln och rollen i sig som är det viktiga för att få inflytande, konstaterar rapporten, och lyfter fram Finland som exempel. Där finns i dagsläget ingen ”chefssjuksköterska” men en organisation och en struktur på hög nivå som tar tillvara sjuksköterskeperspektivet och ger reellt inflytande till riktiga experter som sjuksköterskan och barnmorskan Marjukka Vallimies-Patomäki.

Däremot verkar rollen ”chief nurse officer” ge inflytande internationellt, eftersom det finns ett tydligt uppdrag och upparbetade strukturer inom exempelvis WHO för hur olika länder ska kunna påverka genom sina ”chefssjuksköterskor”, visar rapporten.

Strategier för framtiden

Men vad ska sjuksköterskor i de nordisk länderna göra för att stärka sitt ledarskap och få större politisk inflytande?

Marjukka Vallimies-Patomäki tror att hennes framgångar i Finland beror på att hon inte är ensam i sin roll utan ingår i ett interprofessionellt rådgivarteam med ett tydligt uppdrag. Hon har också jobbat hårt för att ena den egna kåren och skapa samsyn kring vilka frågor som är viktigaste att jobba med ”just nu”, berättar hon.

För att stärka sjuksköterskornas inflytande i framtiden tror hon att det viktigaste är att utgå från det sätt som sjukvården är organiserad på i ett land och se till att det finns sjuksköterskor i ledande positioner på alla nivåer.

– Det finns redan, men vi behöver behålla dem där och utveckla deras roller och anpassa vårt arbete till dagens verklighet, säger Marjukka Vallimies-Patomäki.

Hennes personliga tips till andra som vill gå vidare och få mer inflytande på högre politiska nivåer är att doktorera.

– Det har gett mig mycket, mer kritiskt tänkande, vana vid datainsamling och vetenskapligt arbete, säger hon.

Titeln mindre viktig

Ordföranden för den finska sjuksköterskeorganisationen, Nina Hahtela, tror att ”ministerrådgivaren” Marjukka Vallimies-Patomäki är en del av förklaringen till att Finland sticker ut i jämförelsen med de nordiska grannländerna när det kommer till politiskt inflytande: Hon är en stark person med stort kontaktnät som lyckats driva frågor som är viktiga för landets sjuksköterskor och barnmorskor.

Därför finns en oro för vad som kommer att hända när Marjukka Vallimies-Patomäki snart går i pension. Hon jobbar redan på övertid och berättar att hon just nu lobbar hårt inom departementet för att någon annan kompetent och kraftfull sjuksköterska eller barnmorska ska få ta hennes post.

– Men titeln chefssjuksköterska är inte det viktiga, säger hon.