Att göra patienterna delaktiga kan till exempel handla om att kunna välja när man ska äta, eller att kunna få äta många små energi- och näringsrika måltider om aptiten är dålig.

Nedsatt aptit är vanligt och nästan hälften av dem som vårdas på sjukhus är undernärda eller riskerar att bli det.

Men ett personcentrerat arbetssätt kräver en flexibel organisation och att vårdpersonalen har kunskap och tid. Detta är ett bekymmer i en redan hårt belastad vård, konstaterar Livsmedelsverket som vill se mer samarbete.

En orsak som anges till att måltiderna inte gör den nytta de skulle kunna göra är att måltidsorganisation och vårdavdelningar inte samarbetar tillräckligt kring måltidsfrågor.

– Det kan bero på att det saknas tid, men också på bristande kunskap och mandat. Det leder till att maten blir kvar på brickan eller serveringsvagnen istället för att ätas upp. Våra råd visar hur sjukhusen kan utveckla arbetet kring måltiderna, säger Ulrika Backlund, dietist på Livsmedelsverket, i ett pressmeddelande.

De uppdaterade råden "Bra måltider på sjukhus" riktar sig till alla från beslutsfattare och sjukhusledning till vårdpersonal som arbetar närmast patienten.