De senaste veckorna har krisrapporterna från landets sjukhus hopat sig. I Stockholm kom chockbeskedet att 350 undersköterskor och 250 läkare på Karolinska universitetssjukhuset varslas. Samtidigt dras övriga storsjukhus i huvudstaden med underskott. Danderyds, Södersjukhuset och Södertälje sjukhus har satt stopp för nya anställningar och inhyrning av personal. Situationen är liknande på flera andra håll i landet.

Det här är bara inledningen på en svår ekonomisk prövning för sjukvården. Det visar en enkät från Vårdfokus som besvarats av samtliga 21 regioner.

Endast Halland och Jönköping klarar sin sjukvårdsbudget i år. Nästa år behöver 17 av 21 regioner spara inom sjukvården eftersom kostnaderna ökar snabbare än skatteintäkterna.

Enligt regionerna kommer besparingar att göras inom alla delar av sjukvården, men vanligast är inom sjukhusvården, det svarar 17 av 21 (se karta).

Nio regioner svarar att antalet årsarbetare ska minskas under kommande år, huvudsakligen inom administration. När det gäller vårdpersonal väljer de flesta regioner att i första hand vara restriktiva med tillsättningar – vilket i realiteten kan bli en personalminskning när pensioner och tjänstledigheter räknas in.

Det kan även bli tal om att aktivt minska antalet vårdpersonal inom några regioner, som Västerbotten och Jämtland Härjedalen – men det har inte fattats några konkreta beslut ännu.  

Bättre avtal och nya arbetssätt

I övrigt kommer det att göras besparingar inom:

  • bemanningspersonal (18 av 21 regioner)
  • administration (13 av 21)
  • utomlänsvård (11 av 21)
  • engångsartiklar (8 av 21)
  • lokaler (7 av 21)
  • IT/datorer (7 av 21)
  • vidareutbildning av vårdpersonal (3 av 21)

Regionerna försöker spara genom att få till bättre avtal vid upphandlingar, men också genom att förändra arbetssätten. Det kan handla om att skifta arbetsuppgifter mellan yrkesgrupper eller att bli mer digitala i kontakten med patienter.

Ska inte påverka patienterna

Trots att det blir omfattande besparingar nästa år menar samtliga regioner att patientsäkerheten och vårdkvaliteten inte påverkas.

”Vi förutsätter att besparingskraven kommer att mötas av konstruktiva sätt att arbeta smartare vilket gör att inget av ovanstående ska behöva påverkas”, svarar Region Västerbotten.

Däremot medger Kronoberg och Västernorrland att besparingsplanerna kan komma att påverka sjukvårdspersonalens arbetsmiljö, och tre regioner menar att tillgängligheten till vård kan påverkas (Dalarna, Kronoberg och Västernorrland).

Avtagande skatteintäkter

Att regionerna hamnat i denna svåra situation har många förklaringar. Andelen unga och gamla ökar snabbare än den arbetsföra befolkningen, samtidigt som nya behandlingsmetoder gör att allt fler överlever svåra sjukdomar och att kroniskt sjuka lever längre. Med andra ord går vi mot en situation där allt färre ska betala för en vård som ständigt behöver utökas och förbättras.

Anna Häger Glenngård är docent i företagsekonomi vid ekonomihögskolan på Lunds universitet, och forskar om styrning av hälso- och sjukvård. Hon menar att den medicinsk-tekniska utvecklingen oundvikligen leder till en obalans mellan vad medborgarna vill ha och vad som är möjligt att göra.

Anna Häger Glenngård
Anna Häger Glenngård.

— Hur mycket vård som än erbjuds och produceras så kommer efterfrågan alltid att vara större än vad som kan finansieras inom ramen för skatteintäkterna. Det finns inget sätt att få det där att matcha. Då krävs det att någon prioriterar vad som ska göras och väljer bort det som gör minst nytta. Det är en svår fråga i sig som försvåras ytterligare av en kortsiktig planeringshorisont där man vill se effekter av det som görs på kort sikt – allra helst inom en mandatperiod på fyra år, säger Anna Häger Glenngård.

Trender kommer och går

När politiker kan komma att bytas med jämna mellanrum föder det många organisationsförändringar, vilket gör att vårdpersonal inte får jobba i fred. Det skapar osäkerhet och press i organisationen, menar Anna Häger Glenngård.

– Sen påverkas vården överlag väldigt mycket av olika trender. Numera är New public management ganska utskällt och ska kastas ut till förmån för tillitsbaserad styrning eller något annat. För att kallas landet lagom är vi inte så lagom, när det är dags att ändra något så går vi ofta ”all in”. Det blir som en experimentverkstad, fast på riktigt.

Fotnot: Se faktarutan för mer information om vår artikelserie om sjukvårdens ekonomi.