Sedan journalisten Lisa Bjurwalds granskning BB-krisen – sveket vid livets början kom ut i början av september har förlossningsvården debatterats flitigt. Författaren menar att vården befinner sig i en kris där spädbarn dör eller hjärnskadas, kvinnor utsätts för övergreppsliknande situationer och får sina kroppar förstörda vid förlossningen.

Läs mer: Hon har startat ett #metoo för födande

Sockra sanningen

Huvudkritiken handlar om ett systemfel där kvinnor som ska föda inte tas på allvar och inte behandlas som vuxna individer. År efter år har förlossningsvården varit eftersatt och barnmorskor tvingas arbeta under hopplösa förhållanden.

I den efterföljande debatten kring boken vittnar kvinnor om hur illa de behandlats i vården. De riktar kritik bland annat mot barnmorskekåren som uppges sockra sanningen för att inte skrämma upp gravida inför förlossningen och för att säga nej till kvinnor som önskar kejsarsnitt.

Barnmorskan Sofia Söderström på förlossningen i Falun har inte själv läst boken, men har följt diskussionen i sociala medier och på jobbet. Initialt välkomnade hon debatten.

banrmorska Falun uppföljning BB-krisen
Sofia Söderström har jobbat som barnmorska i 16 år.

– Vi har ju försökt få politiker att lyssna på oss länge nu, kanske är det först nu som de gör det. Barnmorskor för ju kvinnornas talan och vår egen för en bättre arbetsmiljö.

Håller du med om att förlossningsvården befinner sig i en kris?

– Nej, inte på det sättet som boken verkar beskriva det, men att det är brist på barnmorskor som vill arbeta inom förlossningsvården är klart. Det är snarare en bemanningskris som beror på dåliga arbetsvillkor och att många erfarna slutar.

Sofia Söderström arbetar själv med förlossningsrädda kvinnor som Aurorabarnmorska och har stor förståelse för att vårdens syn och kvinnornas upplevelser kan skilja sig åt. En förlossning kan vara medicinskt utan anmärkning men ändå upplevas som traumatisk för kvinnan. Vården måste lyssna på kvinnornas berättelser och det går alltid att göra saker bättre, menar hon.

– Det som inte kommer fram i boken, vad jag förstår av dem som läst den, är att vi faktiskt jobbar jättemycket med utveckling inom förlossningsvården. Till exempel när det gäller att förebygga, upptäcka och laga förlossningsskador.

Inte bara barnmorskor

Sofia Söderström tycker också att det verkar som författaren tror att det är barnmorskor själva som handlägger komplicerade förlossningar, vilket inte stämmer.

– Barnmorskor ansvarsområde är den normala förlossningen. Så fort något avviker kontaktas obstetriker som är ytterst ansvariga och vi har ett nära samarbete med dem, säger hon.

Platsbrist oroar

I boken lyfter Lisa Bjurwald vårdplatsbristen som leder till att många kvinnor känner sig otrygga när de inte vet var de ska föda. Det är framför allt ett storstadsfenomen, menar Sofia Söderström.

– Här i Falun tar vi emot alla som ska föda. Men kvinnorna kan vara oroliga ändå, eftersom som det skrivs så mycket om platsbrist på förlossningen, säger hon.

Annika Wretsén, nattbarnmorska på förlossningen på Södersjukhuset i Stockholm, håller med Lisa Bjurwald om platsbristen är ett stort problem. Det tar alldeles för mycket tid och ork att hänvisa runt de som ska föda och det skapar stor oro hos de blivande föräldrarna.

– Trygghet är a och o när man ska föda barn. Tilliten till den egna kroppen och personalen får kvinnan att slappna av och förlossningen blir lättare, säger Annika Wretsén.

Upptäcka det som avviker

Men att barnmorskor skulle vara naturlighetsvurmare som motarbetar kejsarsnitt känner Annika Wretsén inte igen.

— Anledningen till att vi har mödravård är för att stötta och informera om graviditeten, förlossningen, barnets behov efter förlossningen och föräldraskapet. Om  vi upptäcker något som avviker från det normala har vi rutiner för det. Att vi inte förespråkar kejsarsnitt beror på att det är ett stort ingrepp som kan innebära risker.

Precis som Sofia Söderström menar Annika Wretsén att krisens kärna är bristen på barnmorskor inom förlossningsvården. Hon tycker att det är olyckligt att debatten förs i media och att det blir för mycket tyckande. I stället önskar hon att diskussionen ska baseras på fakta och att den ska föras framför allt bland politiker och kunnig personal.

— Det är bra att vi får hjälp av föräldrarna, men politikerna måste ta sitt ansvar för en långsiktig planering så att vi får vettiga löner, bättre arbetstider och arbetsförhållanden så att barnmorskorna stannar. Det är ingen lösning att utbilda fler, utan satsa på dem som finns så att de orkar stanna. Det är så viktigt med erfarenhet inom yrket.