"Det var ovanligt stark kritik, den tar jag och regeringen på stort allvar. Nu agerar vi för att inhämta kunskap för att kunna gå vidare med frågan", säger socialministern Lena Hallengren (S) i en skriftlig kommentar till nyhetsbyrån TT.

I fjol skickade regeringen ut ett lagförslag om förenklad process vid könsbekräftande behandling till en rad olika remissinstanser. Bland annat föreslogs att ge barn som fyllt 15 år självbestämmanderätt vid könskirurgi. I dag går åldersgränsen vid 18 år. Det skulle heller inte behövas samtycke från föräldrarnas sida.

Läs också Vårdfokus tema: Hon, hen, han, den

Juridiskt könsbyte från 12 år

Dessutom föreslogs att barn redan från 12 år ska kunna göra ett så kallat juridiskt könsbyte.

Lagförslaget mötte hård kritik och avstyrktes bland annat av Statens medicinsk-etiska råd, Smer, och Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Lagrådet ifrågasatte om det är förenligt med Europakonventionen att ett beslut om könskirurgi blir barnets ansvar.

På senare tid har både läkare och föräldrar till barn med så kallad plötslig könsdysfori varnat för att könskirurgi på unga görs allt för lättvindigt.

Klart till våren

Lagen var tänkt att träda i kraft vid kommande årsskifte. Men enligt TT får Socialstyrelsen nu i uppdrag av regeringen att till den 31 mars nästa år analysera om den föreslagna åldersgränsen på 15 år är lämplig eller inte.

Myndigheten ska också se över kunskapsstödet som riktar sig till vården i behandlingen av barn och ungdomar med könsdysfori. Det uppdraget ska vara klart den 31 maj 2022.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, har tidigare fått regeringens uppdrag att genomföra en systematisk kunskapsöversikt om könsdysfori. SBU ska bland annat undersöka orsakerna till de senaste årens ökning av barn och unga som vänder sig till vården för utredning av könsdysfori.