Efter att möjligheten till ett centralt avtal om semestrarna uttömts – där bland annat december föreslogs som semestermånad – har nu de lokala förhandlingarna börjat ta fart runtom i regionerna.

I början av veckan skickade Vårdfokus ut enkätfrågor till samtliga lokala avdelningsordföranden i Vårdförbundet. Baserat på 13 inkomna svar kan man konstatera att det just nu jobbas hårt för att få till semestrar – en större utmaning än vanligt i coronatider, även om många hänvisar till att det även utan de extraordinära omständigheterna brukar vara svårt.

Sena besked

På flera håll står det klart att medlemmarna kommer att få vänta längre än vanligt på besked om beviljad semester – det normala är två månader före semesterstart. En annan fråga gäller vilka månader som ska ingå i semesterperioden.

Enligt kollektivavtalet kräver en utökad semesterperiod utanför sommarmånaderna en MBL-förhandling, och på många håll har Vårdförbundet framfört synpunkten att förläggning av semester före eller efter juni, juli och augusti i första hand bör ske på frivillig basis – gärna med ett extra lönepåslag som incitament.

Missa inte det senaste från Vårdfokus! Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Förlängs september ut

I Dalarna, en av de hårdast corona-drabbade regionerna sett till antal invånare, hölls förhandling i veckan. Resultatet blev en förlängning av semesterperioden till och med den 30 september. Vårdförbundets lokalavdelnings förslag var dock att begränsa perioden till den 20 september, då man ansåg att detta skulle räcka för att få in fyra perioder om fyra sammanhängande veckor.

– Vi tycker det är viktigt att man beaktar att vi befinner oss i en speciell situation. Vi har ju redan gått in i pandemin med underbemanning, och arbetsgivaren behöver se till att vi både ska kunna behålla och rekrytera personal även för framtiden. Arbetsgivaren måste bära upp sitt ansvar och stå upp för arbetsmiljön, säger Marion Vaeggemose, avdelningsordförande för Vårdförbundet i Dalarna.

Hon säger att det är viktigt att arbetsgivaren nu visar vilken sorts arbetsgivare man vill vara. Avdelningen Dalarna vill också i första hand se frivillighet som grund för senareläggning av semester och att det finns ett löneincitament för den som väljer semester i september. 

"Riskerar sjukdom och uppsägningar"

Marion Vaeggemose hoppas också att semester i september fortsatt är plan B för arbetsgivaren – annars kan det skapa oro bland medlemmarna, menar hon.

– De har självklart sett fram emot att få sin semester med familjen, barnen och vännerna – och då är det inte roligt att få sin semester i september. Men sen kan det vara några som frivilligt önskar att flytta sin semester – som kanske har extra ”luft i systemet”. Våra medlemmar har olika förutsättningar och det bör man försöka ta hänsyn till.

Marion Vaeggemose påpekar också att det finns flera risker med en alltför lång semesterperiod. 

– Det handlar inte bara om att personalen blir sjuka. Man kan också riskera att de säger upp sig. Om inte medlemmarna upplever att de får något tillbaka trots att man sliter för fullt, ja, då kanske man inte vill vara kvar hos sin arbetsgivare. Det handlar både om att ge och ta, säger Marion Vaeggemose.

Förhandlas denna vecka

Också i Västerbotten, Västernorrland och Norrbotten förhandlas denna vecka om utökad semesterperiod. I andra regioner har förbundet inte hört om några särskilda sådana krav från arbetsgivaren, i alla fall inte i nuläget. Västra Götaland och Östergötland är två exempel.

Även i största delen av Skåne avser regionen att följa bestämmelserna i kollektivavtalet, enligt Malin Tillgren, Vårdförbundets lokala avdelningsordförande. Undantaget är Malmö, där det varit klart en tid att beviljad semester meddelas en månad i förväg och att även maj och september kan användas till huvudsemestern om fyra sammanhängande veckor.

Vill lyfta långsiktigheten

I Jönköpings län har frågan om att förlänga semesterperioden ännu inte lyfts av arbetsgivaren, säger Vårdförbundets avdelningsordförande Iréne Sjövall Sanned, som därför förutsätter att semester kommer att ges under juni-juli-augusti. Däremot står det klart att man kommer att meddela om semesteransökningarna beviljats först en månad i förväg.

– Ett verksamhetsområde vet jag har fått beviljade semestrar, men jag har inte helhetsbilden, säger hon.

Iréne Sjövall Sanned vill också lyfta frågan om planering framåt – om situationen snabbt förändras under sommaren.

– Ta till exempel den elektiva vården, hur länge kommer den kunna anstå? Kommer det en andra våg av covid-19? Vi måste se längre fram i tiden.

Många av lokalavdelningarnas ordföranden nämner just osäkerhetsfaktorn och att saker och ting kan ändras med mycket kort framförhållning.

– Det blir som att arbetsgivaren in i det längsta inte vill behöva meddela någonting. Alla är sent ute, helt klart, säger Iréne Sjövall Sanned.

Svårt i kommunerna

För kommunerna uppges i några fall situationen vara lika oklar, eller ännu mer oklar, uppger flera avdelningsordföranden. Ett exempel är Kalmar, som vanligtvis har många sommargäster. Hur det kommer att se ut i sommar med just den saken återstår att se, men det finns ändå en oro för hög belastning på personalen.

”Medlemmar i den kommunala hälso- och sjukvården är de som hittills signalerat kraftigast att det blir svårt att få till semestrarna och så brukar det också vara, de är inte så många och får massor att göra på somrarna i ett turistlän som vårt,” skriver Vårdförbundets avdelningsordförande Tora Elfversson Dahlström i ett mejl.