År 2018 var det totalt cirka 6 000 personer som hade en könsdysforidiagnos i Sverige. Eftersom allt fler söker hjälp och blir utredda för könsdysfori tror Socialstyrelsen att ökningen kommer att fortsätta. Av dem som utreds för könsdysfori får cirka 70–80 procent till slut en fastställd diagnos.

Under perioden 2008 till 2018 har antalet nya fall skjutit i höjden, främst bland barn och unga vuxna. Ökningen var:

  • 1 500 procent bland 13–17-åringar som registrerats som flicka vid födseln
  • 400 procent bland 18–24-åringar som registrerats som män vid födseln

Många har psykiatriska diagnoser

Vad den kraftiga ökningen beror på har Socialstyrelsen inte kunnat klargöra. Däremot visar myndighetens kartläggning att personer med könsdysfori, särskilt unga, har hög förekomst av samtidiga psykiatriska diagnoser, självskadebeteende eller suicidförsök jämfört med övriga befolkningen.

De diagnoser som sticker ut är depressioner, ångestsjukdomar, adhd och autism. I gruppen 13–17-åringar som registrerats som flickor vid födseln och som diagnosticerats med könsdysfori är samsjukligheten störst. Av dessa hade:

  • 32,4 procent ångestsjukdom
  • 28,9 procent någon form av depressionssjukdom
  • 19,4 procent adhd
  • 15,2 procent autism

Att en så stor andel har samtidiga psykiatriska diagnoser är en faktor som behöver beaktas närmare under utredning av könsdysfori, skriver Socialstyrelsen i rapporten.

Svårt att urskilja risk för självmord

Samtidigt löper personer med könsdysfori högre risk att dö i suicid än befolkningen i övrigt. Men kartläggningen visar även att personer med andra psykiatriska diagnoser än könsdysfori har ännu högre risk för suicid.

– Personer med könsdysfori som begick suicid hade mycket hög förekomst av samtidiga svåra psykiatriska diagnoser, vilket gör det svårt att skilja det ena från det andra med avseende på suicidrisk, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.