Även om man har en massa människor omkring sig kan man känna en djup inre känsla av ensamhet, så kallad existentiell ensamhet. Upplevelsen väcks ofta hos äldre personer i samband med dödsfall, döende eller svår sjukdom.

– Vi ser att det är viktigt att uppmärksamma. Många av dem som arbetar i vården tycker det är svårt att prata om existentiella aspekter av att vara ensam, om livets mening, om döendet. Det behövs mer kunskap om vad existentiell ensamhet är, vilka uttryck det kan ta och hur man pratar om det, säger Ingela Beck, biträdande professor i omvårdnad vid Högskolan Kristianstad.

Internationellt forskningsprojekt

I det så kallade Lone-projektet vid Högskolan Kristianstad pågår flera studier kring hur begreppet existentiell ensamhet kan definieras och hur det kommer till uttryck. Under året kommer tre doktorander att lägga fram avhandlingar kring hur existentiell ensamhet upplevs av patienter, vårdtagare och deras närstående samt hur personal inom olika vårdverksamheter möter detta.

Nu ska resultaten från det svenska forskningsprojektet även omsättas i ett större internationellt sammanhang. Högskolan Kristianstad är en av fem parter i det nya EU-finansierade projektet Alone. Övriga deltagande länder är Italien, Rumänien, Polen och Litauen.

– Ensamhet hos äldre personer är en växande fråga internationellt, även om det är svårt att uppskatta omfattningen, säger Ingela Beck.

Ta fram utbildningsprogram

Projektet kommer att genomföras i alla fem länderna och omfattar utbildning riktad till sjuksköterskor och annan vårdpersonal om ensamhetens olika dimensioner. Det handlar om att lära sig att känna igen olika former av ensamhet och öka förmågan att möta ensamhet i allmänhet och den existentiella ensamheten i synnerhet.

– Vi kommer att ta fram ett material som ökar medvetandet om detta och en praktisk utbildning som ger kunskap i hur man samtalar kring de här frågorna, säger Ingela Beck.

Meningsfulla möten lindrar

I de svenska studierna har man sett att den existentiella ensamheten kan lindras i meningsfulla möten med andra, att få möjlighet att samtala om det som är viktigt för personen. Men det kan också handla om att göra något tillsammans som upplevs meningsfullt.

– När vi i våra intervjuer har frågat de äldre vad som kan lätta ensamheten har vi också sett att den äldre själv kan lindra sin ensamhet exempelvis genom att se tillbaka på det som varit, att lyssna på musik, vara ute i naturen, tänka på en vacker plats eller få kontakt med den andliga världen, säger Ingela Beck.