Det visade infektionsläkaren Emeli Månsson i en avhandling om bakterien Staphylococcus epidermidis vid Örebro universitet i höstas.

Bakterien, som förkortas S. epidermidis, finns normalt på hud och slemhinnor utan att göra någon skada, tvärtom samspelar den med immunförsvaret. Men på främmande material – som till exempel höft- och knäledsproteser – fäster bakterierna och bildar en biofilm där de kan växa till. I biofilmen blir bakterierna svårare att behandla med antibiotika.

Emeli Månsson beskuren.jpg
Emeli Månsson har undersökt bakterien S. epidermidis som orsakar ledprotesinfektion.

I sin avhandling har Emeli Månsson bland annat undersökt S. epidermidis från ledprotesinfektioner och jämfört med bakterierna från näsan hos patienter som var planerade för implantat.

– Vi kunde visa att S. epidermidis som orsakar ledprotesinfektion i mycket större utsträckning är motståndskraftiga mot den antibiotika som används idag för att förebygga ledprotesinfektion, jämfört med bakterien från näsans slemhinna, säger hon.

Ifrågasätter klorhexidintvätt

Bakterien från ledprotesinfektioner var också i högre grad resistent mot desinfektionsmedlet klorhexidin, visar studierna.

Man kan ifrågasätta värdet av helkroppstvätt med klorhexidintvål inför en ledproteskirurgi, anser Emeli Månsson, men påpekar att även andra bakterier än S. epidermidis kan ge ledprotesinfektioner. Kanske skulle det totala antalet som fick infektioner öka om man slutade använda klorhexidin.

– Klorhexidin är effektivt mot de flesta andra bakterier. Det är ovanligt att man får ledprotesinfektion med S. epidermidis så kanske får man acceptera att man inte uppnår noll i infektionsfrekvens istället för att eventuellt öka risken för ytterligare resistensutveckling genom att lägga till något mer, säger hon.

Hon efterlyser studier för att undersöka hur normalfloran förändras vid helkroppstvätt med klorhexidintvål.

Finns det några alternativ man kan jobba med för att försöka minska infektionerna?

– Kanske ska patienterna helst inte vara på sjukhus så länge innan de opereras och sedan åka hem snabbt, så de inte hinner få bakterierna. Det finns tidigare studier som visar att undergrupper till S. epidermidis finns i sjukhusmiljön.   

– Det behövs också fler studier för att identifiera högriskpatienter. I framtiden kan det bli aktuellt att ge dem ett bredare antibiotikaprofylax.

Finns det något som den enskilda sjuksköterskan kan göra annorlunda för att minska infektionsrisken?

– Nej, inte mycket annat än att vara extremt noggranna med hygienen, säger Emeli Månsson.