Stora skillnader i förlossningsvården oroar
Andelen allvarliga bristningar har minskat något, men de regionala skillnaderna är fortfarande stora. Det visar Socialstyrelsens senaste siffror om graviditet, förlossningar och nyfödda barn.
De stora skillnaderna när det gäller allvarliga bristningar i underlivet, så kallade grad tre och fyra bristningar, kan bero på skillnader i arbetssätt och hur pressat det är i förlossningsvården. Hur många kvinnor som drabbas varierar från drygt 2 till nästan 7 procent visar ny statistik för 2016:
- Jämtland/Härjedalen: 6,7 procent.
- Stockholms läns landsting: 6,5 procent.
- Halland: 2,3 procent.
Ta reda på varför
– Det är bekymmersamt att skillnaderna mellan landstingen fortsätter att vara stora. Det kan bland annat bero på att man är bättre på att upptäcka skador i vissa landsting, men också på arbetssätt och hur pressat läge det är på förlossningsklinikerna. Det är viktigt att landstingen analyserar sina siffror och fortsätter jobba med området, säger Olof Stephansson, sakkunnig vid Socialstyrelsen och förlossningsöverläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset i ett pressmeddelande.
Efter att ha legat runt sex procent i hela landet kan man ändå se en gradvis minskning av den totala andelen allvarliga bristningar. 2016 fick i snitt 5,1 procent av förstföderskorna i Sverige en allvarlig bristning och 1,3 procent av omföderskorna.
Lika många kejsarsnitt
När det gäller kvinnor som födde med kejsarsnitt är den andelen i princip oförändrad runt 17 procent. Även här syns stora regionala skillnader med Stockholm i toppen där drygt var femte förlossning var kejsarsnitt. I Östergötland födde 12,3 av kvinnorna med kejsarsnitt 2016, vilket var den lägsta siffran i landet.
– Andelen kejsarsnitt kan bero på flera faktorer som att kvinnor som föder barn är äldre och har högre BMI, men också på sjukhusens rutiner och upptagningsområden. Vissa landsting, däribland Östergötland, har arbetat med att minska kejsarsnitt som går att undvika, säger Olof Stephansson.
Övervikt ökar
En oroväckande trend enligt Olof Stephansson är att övervikt och fetma fortsätter att öka bland kvinnor som skrivs in hos mödravården. Nära hälften av de gravida i Södermanlands och Gävleborgs län hade övervikt eller fetma vid inskrivningen. I Stockholm var den andelen en tredjedel.
Medelvårdtiden på BB var den samma som 2015, 1,8 dygn efter vaginal förlossning. Jämfört med för 30 år sedan är det en halvering av vårdtiden efter en förlossning. För kejsarsnitt har vårdtiden minskat något, från 3 till 2,9 dygn.
2016 enligt Medicinska födelseregistret
- Snittåldern för förstföderskor var oförändrad 28,6 år. Äldst var förstföderskorna i Stockholm, 30,2 år och yngst var de i Kalmar, 27,2 år.
- Andelen kvinnor som får ryggbedövning under förlossning ökade från 29,4 procent år 2006 till 35,1 procent 2016. När det gäller förstföderskor varierar andelen från 38 procent i Skåne till 65,3 procent i Östergötland.
- Rökningen fortsätter att minska bland blivande mödrar. Vid inskrivning i mödravård 2016 var det 4,7 procent som rökte, jämfört med 5,1 procent 2015.
- Andelen förlossningar som sattes igång, så kallad inducerad förlossning fortsatte att öka. 2016 sattes 16,5 procent av alla förlossningar igång, jämfört med 11,4 procent 2006.