Barnmorskekongress

Nya grepp för att åtgärda förlossningsskador

Nya grepp för att åtgärda förlossningsskador
Susanne Åhlund forskar om MIMA-modellen – det långsamma framfödandet- för att se om det kan minska graden av förlossningsskador. Foto: Sanna Björkman

Barnmorskor behöver bli bättre på att fråga kvinnorna vad de känner och undersöka underliven ordentligt, menar flera forskare vid världskongressen för barnmorskor i Toronto.

Det flesta kvinnor i den brittiska barnmorskan Octavia Wisemans forskning om infektioner efter förlossningsskador anade att något var på gång i kroppen långt före barnmorskan gjorde det. En obehagskänsla, en svullnad och så småningom kanske en obehaglig lukt och smärta. I en mix-matchstudie, med både kvalitativa och kvantitativa data, har Octavia Wisemans tittat på hur många som drabbas av infektion, riskfaktorer och kvinnans upplevelse av vården.

Bekräftelse lindrar

Resultatet visar att drygt två procent av kvinnorna med grad 2 bristningar drabbades av infektioner i såret den första veckan efter förlossningen. I intervjustudien framkom det att många av kvinnorna önskade att de skulle ha blivit lyssnade på och bättre undersökta.

– Inspektion av underlivet är den bästa smärtlindringen en kvinna kan få efter en förlossningsskada. Att bli lyssnad på och undersökt ordentligt är mycket viktigt och första steget för att hon ska få möjlighet att läka. Vi är så inlärda på läkningen tar lång tid och att man ska avvakta, men många kvinnor vet att något är fel och vill ha hjälp direkt, säger Susanne Åhlund, doktorand från Karolinska Institutet och en av åhörarna till Octavia Wisemans presentation under ICMs andra dag.

Enkla redskap

Ibland kan det räcka med en mobiltelefon och spegel i mötet med kvinnor som drabbats av bristningar. En spegel för att kvinnan ska se sitt eget underliv samtidigt som barnmorskan undersöker anatomin och en mobilkamera att ta en bild. Två enkla redskap som kan hjälpa kvinnan att förstå graden av skadan och vad hon ska vara observant på.

Sara Kindberg. Foto Sanna Björkman

Det är verktyg som barnmorskan Sara Kindberg från Danmark använder ofta i sitt arbete. Hon är också på plats i Toronto för att tala om sitt arbete med förlossningsskador.

Sara Kindberg är en av initiativtagarna till återbesöksmottagningen vid Århus sjukhus som funnits sedan 2013.  Dit kommer alla nyförlösta kvinnor en vecka efter förlossningen för efterkontroll. Anatomin undersöks noggrant både utifrån och inifrån med fingret i ändtarmen för att kontrollera att muskulaturen i bäckenbotten är hel. Barnmorskorna använder alltid en spegel vid undersökningen och erbjuder att ta en bild med kvinnans mobil. Kvinnan tillfrågas om sin upplevelse och är det något som inte känns som det brukar så får hon hjälp med det.

På mottagningen arbetar nu totalt fem barnmorskor som är specialutbildade för att undersöka och sy om grad 1 och 2 bristningar vid behov. Drygt två procent av kvinnorna som kommer till kliniken och som har blivit sydda efter förlossningen har stygn som antingen har gått upp eller som satts fel. De danska barnmorskorna klipper då upp stygnen och gör en så kallad resuturering.

Återkoppling till den som sytt

Alla fall där bristningar missats, gått upp eller sytts ihop felaktigt återkopplas till den barnmorska eller läkare som hade hand om kvinnan efter förlossningen.

– Det handlar inte om att skuldbelägga någon, utan om att vara professionella. För att kunna ge den bästa vården till kvinnorna behöver personalen få återkoppling på hur deras insats blev, säger Sara Kindberg. 

Sara Kindberg är också grundare till Gynzone, ett företag som bland annat producerar informationskort med bilder på olika bristningar och webbutbildningar om suturering. Informationskorten används i dag flitigt på barnmorskeutbildningar i hela Norden och i klinik.

 Våga pröva

Susanne Åhlund känner till Sara Kindbergs arbete sedan tidigare och tänker att det nog skulle gå att genomföra något liknande i Sverige. Det gäller bara att våga pröva, menar hon.

– Bäckenbotten är så komplicerad och det är många faktorer som påverkar läkningen efter en förlossningsskada. Därför går det inte att vänta på att forskningen ska komma med alla färdiga resultat utan vi måste våga pröva ”best practice” och utvärdera under tiden. Vi måste ju börja någonstans.

För Sveriges del efterlyser Susanne Åhlund mer fokus på vårdkedjan med bättre dokumentation om vad som gjorts.

– Vi måste börja fokusera på långtidseffekterna av förlossningsskadorna och erbjuda en mer flexibel uppföljning. Vill kvinnorna komma tidigt för en undersökning efter förlossningen ska de få göra det, säger hon.

31st ICM Triennal Congress

  • Arrangeras vart tredje år av Internationella barnmorskeorganisationen ICM, International Confederation of Midwives. 
  • ICM samlar 131 barnmorskeorganisationer från 113 länder.
  • I år är temat "Midwifes making diffence in the world"- barnmorskor gör skillnad i världen. Det belyses med fokus på ledarskap, partnerskap, professionalism och stöd till kvinnor och flickor.
  • Nästa kongress  år 2020 kommer att anordnas på Bali, Indonesien.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida