Kan mens ge bättre flås?

Nu ska några av de stora kunskapsluckorna kring mens och träning täppas till. Det hoppas forskare vid Umeå universitet som startat en studie om hur kvinnors kondition påverkas under mensen.

Det är mycket som fortfarande är okänt om hur menscykeln påverkar kvinnor i samband med fysisk aktivitet. Kanske är det inte så konstigt med tanke på att merparten av den idrottsmedicinska forskningen är genomförd på manliga deltagare. Då lär man sig hur testo­steron påverkar kroppen.

— Det finns väldigt lite forskning om hur kvinnliga könshormoner påverkar effekten av träning och därför finns få träningsrekommendationer för kvinnor som bygger på vetenskapliga resultat.

Det säger Lisbeth Wikström- Frisen, medicine doktor i idrotts­medicin vid Umeå universitet. Hon är en av de första i Sverige att intressera sig för hur kvinnliga könshormoner påverkar träning. För drygt tio år sedan började hon undersöka om kvinnor får bättre effekt av sin styrketräning. 2016 presenterade hon sin avhandling som handlade om att kvinnor som styrketränade de första två veckorna av sin mens- eller p-pillercykel fick positiv effekt.

— Det vi kunde se var att det var gynnsamt, troligen eftersom kroppen då har lite mer östrogen och mindre progesteron. Östrogen anses som ett anabolt hormon, säger Lisbeth Wikström-Frisen.

Kvinnlig idrottstriad

Nu ska hon och hennes forskarteam gå vidare och undersöka om kvinnor kan optimera sin konditionsträning om de anpassar den efter sin menscykel — eller p-pillercykel. Målet är att kvinnor ska få en optimal och hållbar träning både som motionär och elitidrottare.

Att mensen i sin tur kan påverkas av kvinnans träning är väl känt. Rubbningar i menscykeln, och kanske helt utebliven mens, kan uppstå när energiintaget är för lågt i förhållande till förbrukningen. Det kallas för den kvinnliga idrottstriaden — kroppen kan reagera på den stress som hård träning och de låga energinivåerna utgör, vilket påverkar frisättningshormonerna i hjärnan som styr mensen, förklarar Lisbeth Wikström-Frisen.

— Det behöver inte bero på anorexi som många tror, utan på att hårt idrottande kvinnor ofta har svårt att få i sig mat med tillräckligt högt energi­innehåll, säger hon.

Obalans i energinivåerna kan på sikt påverka benhälsan och ge stressfrakturer. Inom elitidrotten kan det få stora konsekvenser för kvinnor med inställda tävlingar som följd.

Att sätta mens på agendan inom idrottsvärlden är en viktig drivkraft för Lisbeth Wikström-Frisen. Det handlar både om att öka kunskapen om hormonernas påverkan men också om att mensskydd ska vara en självklar del av första-hjälpenkittet vid olika sportevenemang.

— Jag tycker att alla kvinnor ska kunna träna, tävla och leva med sina familjer som vanligt, oberoende av om de har mens, säger hon.

Som barnmorska på ungdomsmottagning eller inom mödravården kan det vara bra att vara uppmärksam på kvinnans träningsvanor om hon söker för oregelbunden eller utebliven mens.

— Man måste vara i energibalans för att kunna ha en hållbar träning upp i åren. Benhälsan byggs upp till cirka 20-årsåldern. Unga flickor som inte äter tillräckligt kan ha fått en negativ påverkan som blir svår att komma ikapp, säger Lisbeth Wikström-Frisen.