Pengarna till förlossningsvården – så ska de användas
SKL pekar ut sju förbättringsområden som behöver prioriteras inför nya satsningar på förlossningsvården och kvinnors hälsa. Att lyssna mer på kvinnors behov och bättre förebygga bristningar är två av dem.
I dagarna börjar regeringen att betala ut totalt 490 miljoner som är öronmärkta för att förbättra förlossningsvården och kvinnors hälsa under 2017. Det är förlängningen av den överenskommelse om extra satsningar som regeringen och Sveriges kommuner och landsting, SKL, tecknade i december 2015.
Flera har kommit igång
Hur pengarna används bestämmer de enskilda landstings- och regionstyrelserna. Flera konkreta projekt har sjösatts under året, bland annat har Vårdfokus berättat om satsningen på screening för havandeskapsskapsförgiftning i Östergötland och en ny barnmorskemodell som startat nu i februari i Sollefteå.
– Det finns en palett av olika projekt och en mycket positiv anda. Vi möter ett stort engagemang och en vilja att förbättra vården hos barnmorskorna, säger Eva Estling som är samordnare vid avdelningen för vård och omsorg på SKL.
Hon har varit ansvarig för en kartläggning som SKL genomfört parallellt under året för att se hur behoven ser ut och hur pengarna kan används för att förbättra vården. Kartläggningen har skett genom intervjuer med bland andra patienter och professionsföreträdare och genom litteraturstudier och med hjälp av statistik.
Kan bli bättre
Totalt sju förbättringsområden har identifierats, varav fem inom förlossningsvården:
- Förlossningsvården kan bli mer lyhörd för kvinnors behov och upplevelser.
- Kunskap finns, trots det drabbas fortfarande många kvinnor av förebyggbara bristningar.
- Kompetensförsörjning är en känd och påtaglig utmaning inom förlossningsvården, men det kräver också nya angreppssätt.
- Kunskapsutvecklingen inom förlossningsvården skulle vinna på en ökad nationell samordning.
- Den ökande mängden data om förlossningsvården borde kunna användas bättre i det systematiska kvalitetsarbetet.
Dessutom finns två förbättringsområden inom allmän kvinnosjukvård:
- Kvinnans behov i centrum i primärvården- förbättringspotential gällande anpassad vård och läkemedelsförskrivning.
- Smärttillstånd är vanligare hos kvinnor- mer kunskap behövs till exempel vid endometrios.
Gräv där du står
Samtidigt som resultatet visar att en stor del av förlossningsvården håller hög kvalitet, finns det alltså områden som behöver utvecklas. Eva Estling fortsätter:
– Det handlar framför allt om samordning och synergi. Titta och följ upp de resultat som varje område har istället för att hitta nya projekt. Mycket kunskap finns redan tillgänglig, till exempel i olika kvalitetsregister. Det gäller att använda dem också.
Under våren bjuder därför SKL in till fem workshops runt om i landet som ska stärka beslutsfattare, professionen, kvinnor och intresseorganisationer i det fortsatta arbetet för en bättre förlossningsvård, eftervård och kvinnohälsa.