Så ska antalet dödfödda minska
Ett nytt kunskapsstöd till vården, systematisk genomgång av varje fall och information till gravida om riskfaktorer är några av de åtgärder som Socialstyrelsen föreslår för att minska antalet dödfödda barn. "Varje barn som kan räddas är en oerhörd vinst och det här är vägen framåt", säger barnmorskan och professorn Ingela Rådestad.
Efter att ha legat bland länderna med lägst andel dödfödda barn har Sverige hamnat på efterkälken. Under de senaste tio åren har flera länder, bland annat de nordiska grannländerna, stadigt minskat antalet dödfödda barn, samtidgt som Sverige ligger kvar på drygt fyra dödfödda barn på 1 000 födslar.
Undersökt riskfaktorer
Det visar statistik som Socialstyrelsen tagit fram i rapporten Dödfödda barn- en inventering och förslag på åtgärder . Genom att analysera sina egna databaser har myndigheten velat förstå vilka riskfaktorer som är mest betydande och vilka åtgärder som behövs för att förhindra att barn dör i magen, så kallad intrauterin fosterdöd.
Vid analysen framkommer regionala skillnader i antalet intrauterina fall, vilket antyder att det finns möjlighet att minska dödföddhetsfrekvensen, skriver Socialstyrelsen.
Vidare visar genomgången att:
- Tillväxthämning hos fostret är den komplikation som bidrar mest till dödföddhet.
- Hög ålder hos modern, låg utbildning, övervikt/fetma, upprepade missfall, och tidigare förlossning med ett dödfött barn, rökning samt att kvinnan var född i Afrika söder om Sahara, eller i Mellanöstern var starka riskfaktorer för dödföddhet.
Barnmorskor har bidragit
Socialstyrelsen har även skickat ut en enkät till barnmorskor om följsamhet till dagens kunskapsstöd och har genomfört fokusintervjuer med föräldrar som förlorat barn i magen om hur de upplevt vården.
Barnmorskorna angav god följsamhet till kunskapsstödet om minskade fosterrörelser, men att det fanns faktorer som påverkade möjligheten att använda kunskapsstöd, som platsbrist, hög arbetsbelastning, tidsbrist, och språksvårigheter med utlandsfödda gravida.
Kunskap viktigt
Det är något som barnmorskan och professor Ingela Rådestad känner igen från sin egen forskning om intrauterin fosterdöd.
– Det är pressat ute i vården, men med mer kunskap blir det lättare att arbeta effektivt och som barnmorska slipper man känna sig osäker på sin bedömning.
Hon ser fram emot ett nytt kunskapsstöd och tror att det kan hjälpa barnmorskorna i sitt arbete. Ingela Rådestad tror också att förslaget om systematiska, nationella så kallade audits, händelseanalyser, av varje enskild barn som dött i magen. Det gör att det blir möjligt att dra lärdomar av varje fall och förstå om det finns något som hade kunnat göras annorlunda.
– Då kanske vi kan förstå lite mer om varför vi i Sverige halkat efter i statistiken. Det finns säkert mer vi kan göra och kan vi rädda ett barn är det oerhört betydelsefullt, säger hon.
Välkomnas av föräldrar
Spädbarnsfondens ordförande Malin Asp är glad att rapporten nu är klar.
– Vi i Spädbarnsfonden har jobbat med påtryckningar i många år för att man från politiskt håll ska se alla dessa barn som dör fast vi genom forskning vet att många skulle kunna räddas med tydliga nationella riktlinjer. Det här är en mycket bra början och vi kommer förstås att fortsätta ligga på för att få till stånd förändringar, säger hon.
Socialstyrelsen har nu lämnat in sitt förslag till regeringen.