Stressad vårdpersonal ökar risken för förlossningsskador

Många skador inom förlossningsvården beror på hög arbetsbelastning, bristande teamarbete och utebliven helhetssyn, visar en färsk rapport från Ivo. ”Arbetsmiljön måste bli bättre och där faller allt på arbetsgivaren” säger Åsa Mörner barnmorska och förbundsstyrelseledamot i Vårdförbundet.
Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, har gått igenom samtliga ärenden som handlar om förlossningsskador från förra året. Här finns komplikationer som har medfört att antingen barnet eller kvinnan, eller båda, har drabbats av fysiska och psykiska skador, eller i värsta fall avlidit.
Genom att analysera vad som gått fel hoppas Ivo att vården kan få viktiga lärdomar om hur skador kan undvikas. Sammanställningen har nyligen publicerats i en rapport som du hittar här.
Teamsvikt och tunnelseende
Vid kritiska och riskfyllda situationer, som till exempel när beslut om sugklocka eller snitt ska tas, är teamarbetet runt kvinnan avgörande. Om dialog och helhetssyn inte fungerar kan det påverka patientsäkerheten. Bristande teamarbete kan enligt Ivo bero på kulturen på arbetsplatsen, arbetsbelastningen, kompetensnivån och arbetssätten.
I vissa ärenden har ivo sett att läkare och barnmorskor kan tappa fokus och bli mindre uppmärksamma om de drabbas av tunnelseende på grund av hög arbetsbelastning. Det leder i sin tur till att de fattar beslut som inte är rationella eller rätt avvägda.
Läs också: Kan bättre arbetsmiljö minska förlossningsskadorna?
Bekräftar barnmorskors upplevelse
Barnmorskan Åsa Mörner, förbundsstyrelseledamot i Vårdförbundet, är inte förvånad över resultaten i Ivos rapport.
– Det blir en bekräftelse på allt vi har sagt i flera år. Förlossningsvården är alldeles för slimmad och det här är en tydlig signal på det. Barnmorskor gör sitt yttersta, men de är för få för att hinna med allt och då går det ut över patientsäkerheten, säger hon.
Samtidigt som barnmorska är ett drömyrke för många är det för få som söker sig till förlossningsvården, förklarar Åsa Mörner. Under vägen hinner många upptäcka att villkoren är för dåliga, lönen orimligt låg efter utbildningen och otillräcklighetskänslorna för överväldigande. Den tuffa arbetsmiljön på förlossningen gör att erfarna barnmorskor lämnar och nya barnmorskor inte söker sig dit.
– Arbetsmiljön måste bli bättre och där faller allt ansvar på arbetsgivaren. Det är bara de som kan bryta den onda cirkeln. Det har vi larmat om i åratal och är inget som kommer lösa sig från en dag till en annan, säger Åsa Mörner.

Var ska arbetsgivaren börja?
–Det enda de kan göra är att ge bättre arbetsvillkor. Börja till exempel med löneutveckling – idag premieras det varken att utbilda sig från sjuksköterska till barnmorska eller att ha erfarenhet. Bättre schema och mer tid till återhämtning. Även om vi inte kan komma ifrån att förlossningen är en dygnet runtverksamhet så kan man göra hälsosammare scheman med mer tid för återhämtning, säger Åsa Mörner.
Ivo:s rapport pekar också på brister i kompetens och helhetssyn vid ctg-tolkningar. Enligt Åsa Mörner är det också arbetsgivarfrågor.
– De måste se till att personalen får den utbildning de behöver och att det verkligen finns tid för det. Som det är idag är många för trötta för att orka delta i utbildningar. Teamarbetet måste underlättas av ledningen som hittar strukturer för det, det samma gäller ctg-tolkningar.
Har barnmorskor något enskilt ansvar för att öka patientsäkerheten?
– Det finns alltid sådant man kan bli bättre på. Jag tänker att barnmorskor behöver skriva fler avvikelser om risker i arbetet. Det är enda sättet att kunna lära sig och förebygga att det sker igen. Sedan kan barnmorskor bli bättre på att be om hjälp. Är man osäker på till exempel att tolka ctg måste man fråga en kollega eller be chefen om utbildning. Men då krävs också att det finns erfarna barnmorskor på avdelningen och många av de erfarna lämnar förlossningsvården på grund av otillräckliga villkor.
I flera av anmälningarna som Ivo gått igenom har värkstimulerande dropp använts på ett felaktigt sätt. Enligt Åsa Mörner kan också det bero på stress och att barnmorskan känner sig pressad.
– Hon vill kanske skynda på en förlossning som dragit ut på tiden och hinner inte stämma av med kolleger på grund av den stora arbetsbördan.
Vill se fler anmälningar
Ivo anser vidare att vården behöver bli bättre på att anmäla avvikelser kring bristningar i underlivet. Förra året fick de in endast en Lex Mariaanmälan om det, samtidigt som antalet enskilda klagomål från drabbade kvinnor ökade.
Förlossningsvården bör också se över rutiner och arbetssätt kring tömning av urinblåsan efter förlossningen för att minska riskerna för bestående men. Detsamma gäller också arbetet för att öka kvinnornas delaktighet i vården, skriver Ivo i rapporten.
De vanligaste gemensamma nämnarna vid förlossningsskador enligt Ivo
- Avsaknad av helhetsperspektiv vid bedömning av elektronisk fosterövervakning, ctg.
- Brister i teamarbetet.
- Hög arbetsbelastning för barnmorskor och läkare.
- Felaktig arbetsfördelning mellan barnmorskor.
- Felaktig användning av värkförstärkande dropp.
Mer pengar till förlossningsvården
- I budgetpropositionen för 2021 vill regeringen satsa mer pengar på förlossningsvården och kvinnors hälsa genom att öka budgeten med 500 miljoner kronor för 2021 och ytterligare 500 miljoner kronor 2022.
- Satsningen är en del av en förstärkning under 2021–2022 och insatserna omfattar bland annat nationella riktlinjer för en sammanhållen vård inom förlossningsvården.
- Riktlinjerna syftar till att främja kontinuiteten för kvinnan under graviditet, förlossning och eftervård. En sammanhållen vårdkedja med kontinuitet hela vägen ökar tryggheten för den födande kvinnan.
- Det ger också ökade möjligheter till en kvalitativ eftervård där det blir enklare att fånga upp de mammor som lider av fysiska eller psykiska problem efter en förlossning.