Biomedicinsk analytiker

De fångar upp det skadliga dammet

De fångar upp det skadliga dammet
Ida Skarp och Lina Jonhed hanterar de tunna filtren. Foto: Per Bengtsson.

Kvarts och bly är några av de hälsofarliga ämnen som biomedicinska analytikern Ida Skarp och kollegorna på Arbets- och miljömedicin vid Universitetssjukhuset i Örebro letar efter. Varje år görs drygt 8 000 analyser av luftprover från bland annat industrier, skolor och bostäder.

Biomedicinska analytikern Ida Skarp väger det tunna cellulosafiltret på den känsliga ultramikrovågen. Samma procedur sker både före och efter att det använts för provtagning. Skillnaden i milligram visar mängden dammpartiklar som samlats på filtret

– Det respirabla dammet är de allra minsta partiklarna, som når ända ut i alveolerna i lungorna och på sikt påverkar elasticiteten i andningsorganen. Respirabelt kvartsdamm kan orsaka bland annat KOL, cancer och silikos, även kallat stendammslunga, förklarar hon.

I exempelvis gruvor och vapenfabriker exponeras anställda för farliga ämnen som bly och kvarts. Även mjöldamm i bagerier och trädamm i snickerier kan innebära hälsofara.

– Det är arbetsgivarens skyldighet att se till att arbetstagarna är skyddade och vet vilka riskerar de olika material som hanteras medför, säger Ida Skarp.

Bma, André Utterbäck. Foto: Per Bengtsson.
Biomedicinska analytikern André Utterbäck demonstrerar hur utrustningen för personburen provtagning fungerar. Det är viktigt att den sker i ansiktshöjd, den så kallade ”andningszonen”. Foto: Per Bengtsson

En arbetsplats vars luft innehåller skadliga halter av ett ämne behöver vidta åtgärder.

– Det kan vara att byta material, förbättra ventilationen, sätta upp skydd runt arbetsmoment som orsakar problemen eller införa skyddsutrustning för personalen, säger Ida Skarp.

Förebygger hälsorisker

Totalt finns sju arbets- och miljömedicinska kliniker i Sverige. Specialistkliniken här i Örebro är störst när det gäller utbudet av rutinanalyser av luftprover.

Kunderna, som är spridda över hela landet, är huvudsakligen företagshälsovård kopplad till industrier eller kommuner och regioner. Kliniken fungerar också som en gemensam resurs för Södermanland, Värmland, Västmanland och Örebro län.

– Vårt uppdrag är att identifiera, bedöma och förebygga hälsorisker i både arbetsmiljön och omgivningsmiljön, förklarar biomedicinska analytikern och enhetschefen Ina Lindell.

Provtagning av luft sker antingen personburet eller stationärt. Vid personburen provtagning av respirabelt damm fästs en monitor med en klämma på kragen. Monitorn är en rund kapsel inuti vilken cellulosafiltret placerats. Via en slang pumpas luft genom monitorn. En så kallad föravskiljare sorterar bort de större partiklarna så att bara de allra minsta fångas upp.

Vanligtvis pågår provtagningen i åtta timmar, det vill säga en normal arbetsdag. Kunderna kan få råd från en yrkeshygieniker kring mätstrategierna, så att det sker på rätt plats, vid rätt tid och på rätt person.

Analyserar askan med hjälp av röntgen

Ida Skarp skrev sitt examensarbete på just det här labbet för sex år sedan. Hon kom i kontakt med Arbets- och miljömedicin efter att personal föreläst om verksamheten på universitetet.

I uppsatsarbetet undersökte hon möjligheterna att förenkla och förbättra en del i metoden att analysera kvarts. I dag är hon ansvarig för just kvartsanalysen.

Farligt att andas in

Kvarts är ett mineral som består av kiseldioxid och ingår i bergarter som sandsten, granit och gnejs. Det är en av de vanligaste mineralerna i jordskorpan.

I arbetsmiljö förekommer kvartsexponering i alla arbeten som hanterar sand och sten, till exempel gruvor, stenkrossar, betongarbeten med mera.

Exponering för respirabelt kvartsdamm kan vara farligt och orsaka sjukdomar som silikos, även känt som stendammslunga.

Det är en långsam process där cellulosafiltren förbränns på låg värme i en plasmaugn. Efter fjorton timmar finns endast kvartsmolekylerna kvar i form av aska, tillsammans med vissa andra oorganiska material.

Ina Lindell, bma. Foto: Per Bengtsson
Enhetschefen, biomedicinska analytikern Ina Lindell, förbereder provet i dragskåpet. Foto: Per Bengtsson.

Därefter förbereds provet och placeras i en röntgendiffraktometer. I instrumentet mäter reflektionerna från röntgenstrålarna innehållet i askan och mängden kvarts.

– Varje ämne har sina egna specifika reflektioner. Järn och fältspat har liknande reflektioner som kvarts och förekommer i vissa fall i samma bergarter eller processer, vilket kan störa vid utvärdering av analysen, säger Ida Skarp.

Mäter även bly i blod

Arbetet på labbet speglar samhällsutvecklingen, tycker Ina Lindell:

– Nu märker vi till exempel att vapenindustrin ökar på så sätt att dessa arbeten kräver medicinsk kontroll av bly i blod. Blodprovet visar arbetstagarens halter av bly. Det räcker inte att mäta i luften, eftersom olika personer tar upp olika mycket i kroppen.

Både hon och Ida Skarp uppskattar helhetsperspektivet, och att få samarbeta med många olika yrkeskategorier.

– Som biomedicinsk analytiker har jag ibland känt att ett prov passerar och försvinner. Här får vi följa ett patientfall eller delta i projekt under längre tid. Att förebygga ohälsa är ett väldigt viktigt och spännande område, säger Ina Lindell.

Gränsvärden för 500 ämnen

Arbetsmiljöverket har utformat föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:14) om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön.

Det finns gränsvärden för cirka 500 ämnen och ämnesgrupper.

Ett gränsvärde är den högsta tillåtna halten av ett ämne i luften på en arbetsplats.

I de fall då gränsvärden överstigs på ett sätt som riskerar människors hälsa behöver åtgärder vidtas, som bättre städning, effektivare ventilation, nya arbetssätt eller införande av skyddsutrustning.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida